#18: Nico - These Days [1967]
Brett Anderson har sagt att Nico var världens första goth-sångerska, och visst går det att förstå vad han menar med det. Det finns ett djup och en svärta i hennes röst som känns oförställd. Sedan kan folk få anklaga henne för att inte kunna sjunga bäst de vill, sådana beskyllningar har jag ändå aldrig förstått mig på. Yngwie Malmsteen är säkert en alldeles enastående gitarrist men jag lyssnar hellre på någon som just har lärt sig två ackord på gitarren, förutsatt att det ger mig som lyssnare något i utbyte.
Och gällande det sistnämnda träffar These Days alldeles rätt. Trots att det låter väldigt mycket TVU tycker jag att Nico gör These Days, skriven av mannen på akustisk, hennes dåvarande yngre älskare Jackson Browne, till sin egen melankoliskt hoppfulla juvel. Som 1960-talsikon känns hon dessutom självskriven på listan.
[Spotify: this is the 60s?]
Jättestor lista: 60-talets 200 bästa låtar [sammanställning]
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Låten är minst så här bra. Brutal och bra. Brutalt bra. Sjukt att Browne var 16 år när han skrev låten, om det nu stämmer. Man ska inte få känna sådär inför livet när man bara är 16 år gammal.
Rätt sjukt att han skrev den så ung, ja. Nu är jag inte superinlyssnad på Browne i övrigt, men fritt från minnet kan jag ju inte komma på något ur hans katalog som toppar det här.
fantastisk låt, tack för tipset!
Väldigt bra. Du har säkert redan hört den men om inte kolla upp den med Tom Rush också. Finns på hans självbetitlade platta från 1970. Jag var länge lite oroad inför att närma mig Jackson Browne men skulle i dag säga att plattan "For Everyman" är en väldigt bra ingång.
Åh, hade inte hört den versionen, men den visade sig ju vara väldigt fin den också.
Tackar för ingången till Browne. Just nu gillar jag mest hans något ostiga Somebody's Baby från Fast Times at Ridgemont High-soundtracket.
Skicka en kommentar