Sakernas tillstånd

Sak jag stör mig på: Den "svala" snubben i Falcon-reklamen som ses vinka av sin fru i en taxi med den tillhörande kommentaren om att han "behöver lite space och så" för att anordna sin Falcon-sponsrade grabbkväll i trädgården (kan förvisso även sorteras under "sak som är rolig").

Sak jag stör mig på II: Alla nyfrälsta, äckliga, hipsterängsliga och retweetrunkande töntar som var femte minut twittrade ut sin glädje över att vara en del av Prince väckelsemöte på Way Out West. Vi har aldrig riktigt kommit överens, jag och Prince, men hädanefter kan vår svacka definitivt beskrivas som avgrundsdjup. Att sätta sig på tvären för sakens skull är för det mesta bara väldigt jönsigt, men i det här fallet har jag tyvärr inget annat val.

Sak jag gottar mig i: Min bitterhet över att ha missat Pulp.

Sak som är rolig: Anton Abele.

Sak som är rolig II: Att Anton Abele har en egen talkshow.

Sak som är rolig III: Att Anton Abele har en egen talkshow som heter Kostymfritt.

Sak jag gillar extra mycket idag: Guided By Voices - Game of Pricks. Kanske världens bästa låt under två minuter framförd av en av världens coolaste personer, Robert Pollard.




Sak jag ska göra denna regniga kväll: Titta på Harold and Maude.

Lil Cheezy

Lil Wayne vet vad det handlar om. Här ser vi honom iklädd min favorit bland de sportiga gåbortkostymerna - the cheesehead (fr. översatt "osthuvudet")! Gör man det aktiva valet att lägga självrespekten åt sidan finns det få spexiga grejer som trumfar osthuvudet. Det är alltid lika kul. Finns det något mer att önska av Weezys Super Bowl-outfit så är det de överdimensionerade brillorna och de jättelika klapphänderna. Men man kan inte alltid få allt här i världen.

Ända sedan PA Gullö (i hängslen) underhöll 90-talets söndagsmorgnar har mitt lag varit 49ers, men jag har förstått att det går mindre bra för dem. Packers känns sympatiska och därför gläds jag med dem. Brett Favre!

Apropå allt och inget klockan 18.42: Pulp klara för Way Out West! Nu finns inga giltiga ursäkter för att det inte ska bli ett fjärde besök till Slottsskogen. Lägg till detta att Ariel Pink, Fleet Foxes och Robyn också är bokade och frågan blir självklart "Way Out West, have you been working out?".

Pulp är åter!

Vanliga människor, deformerade människor, babys och gamlingar! BBC meddelar idag att Jarvis och gänget återförenas för ett par konserter nästa sommar. Det får bli som det blir och låta hur dåligt som helst - för ett barn av britpopen är detta nästan lika glädjande som Blurs återförening härom året.

Spelningarna nästa sommar blir bandets första gemensamma sedan 1996 och man låter hälsa att det blir samlade örhängen från hela karriären - för hela familjen! Prisa den skyldige!

Hyde Park den 3 juli. Jag har en barnslig förhoppning om att närvara. Någon som sviker?!

Nä, tänkte väl det.




Alright.

#7

1. Ambulance LTD - Stay Where You Are [2004]
Vänner av förlagan till This Is Pop?, den så hyllade kulturgärningen och undergroundrörelsen 101 Entertainment, minns säkert att samma låt inledde den andra volymen. Det spelar ingen roll när jag hör låten, varje gång förlorar jag mig i den och inväntar gitarrerna som bryter in i ljudbilden drygt två minuter in. Alldeles, alldeles fantastiskt.

2. The Zombies - Hung Up On A Dream [1968]
Jag lyssnar av oklar anledning för sällan på The Zombies. Vilket är märkligt, då Odyssey & Oracle är ett mästerverk som varje människa bör höra ett par gånger om året och där just "Hung Up on a Dream" är en av skivans finaste stunder.

3. The Kinks - Death of a Clown [1967]
Samma smäktande körsång som i förra låten. Dave Davies ser slutet på sin partykarriär och inser motvilligt att allt roligt också har ett slut.

4. Esben and the Witch - Lucia at the Precipice [2010]
Nytt pop-hopp från Brighton. Det här årets The xx?

5. The Hidden Cameras - Boys of Melody [2003]
Det är inte utan att jag vill lägga till ett typiskt Lil Wayne-uttryck som "no homo" när jag hör The Hidden Cameras och deras påstådda "gay church folk music". Skivan The Smell of our Own
är för mig en relativt ny upptäckt, men då den är så pass bra får bandet också bli TIP?-historiskt genom att vara först med två låtar på en och samma skiva.

6. Pulp - Pink Glove [1994]
För ett par år sedan kom jag över Pulp-klassikern Different Class för tio spänn på en loppis. Tyvärr har skivan sållat sig till den delen av skivsamlingen som har gått upp i rök. "Pink Glove" från His 'N' Hers ligger däremot i tryggt förvar i mitt iTunes-bibliotek, bara så ni och Jarvis vet.

7. Iggy Pop - Dum Dum Boys [1977]
Dumma, dumma ginkropp.

8. The Magnetic Fields - 100,000 Fireflies [1991]

9. The Stockholm Monsters - Partyline [1987]
Arty och någorlunda dansvänlig Factorydänga.

10. The Field Mice - Sensitive [1989]
Folk som avfärdar 80-talet som ett dåligt årtionde för musik borde veta hut. Jag har själv tillhört skaran en gång i tiden, men så växte jag upp och kom på bättre tankar.

11. New Order - Primitive Notion [2001]
Get Ready - vilken jävla skiva det är! På tok för underskattad.

12. Inspiral Carpets - This Is How It Feels [1990]
En av de första Madchester-låtarna jag hörde. Tänka sig att en av deras dåvarande roadies senare skulle komma att bli 90-talets kanske största musikstjärna!

13. Northside - Shall We Take a Trip [1991]
Vi fortsätter på Manchester-spåret med Northsides näst bästa låt efter härliga "Take 5". Psykedelisk och flummig och självklart drogromantisk.

14. The Besnard Lakes - Albatross [2010]

15. Caribou - Odessa [2010]

16. Endiamonds - Abscence [2008]
Are you TTA in disguise?

17. Jónsi - Go Do [2010]
Förra albumet från Sigur Rós-mannen gick mig helt förbi. Detta, den första singeln från kommande albumet Go, får mig dock mer intresserad av vad som väntar runt hörnet.

18. Galactic - Dark Water [2010]
Jazz-funk som får dig att känna dig svartare än vad du egentligen är.

19. Aloe Blacc - I Need A Dollar [2010]
Ledmotiv till den nya HBO-produktionen How To Make It In America, en serie som sägs vara en New York-utspelad hipstervariant av Entourage.

20. R. Dean Taylor - There's A Ghost In My House [1967]
Jag har varit lite väl förtjust i den här låten i över ett halvår nu. Men lyssna, det är ganska mäktig soul!

21. Dobie Gray - Out On The Floor [1965]
Fråga valfri yngling med Northern Soul-väska på stan om Dobie Gray.

22. The Bandwagon - Breaking Down The Walls Of Heartache [1968]
Vi fortsätter och avslutar soulinslaget med den här härliga låten. (Senare bl a tolkad av Dexy's Midnight Runners).

23. Sambassadeur - That Town [2007]

24. The Hidden Cameras - Smells Like Happiness [2003]
Spisar du den här tillräckligt många gånger ska vi nog alla se att snön snart smälter.

En timme och 40 minuter kärlek: This Is Pop? [#7]