söndag 16 maj 2010

Sparky's Dream


YouTube-bonanza här i bloggen! Korta, kärnfulla inlägg är det som gäller.

Det har blivit dags för en låt jag ständigt återkommer till och aldrig tröttnar på. Sparky's Dream heter den, och framförs av en av mina favoritorkestrar, de snart skivaktuella skottarna i Teenage Fanclub. Bandwagonesque är såklart det stora mästerverket i TF-samlingen, men Grand Prix-skivan från 1995 hamnar inte långt efter. Kommer de till Sverige lovar jag att bjuda bollkonstnären och TF-fantasten Mats Rubarth på en öl i anslutning till konserten.

Det är möjligt att jag tar i när jag säger att låten nog platsar på listan över mina absoluta favoriter genom tiderna, men varje gång jag hör den mumlar jag "topp tio" tyst för mig själv. Så härlig är den. Jag vet inte exakt vad det är, men den tycks slå an något särskilt inom mig. Kanske är det den mäktiga trollbrygden av de tre gyllene b:ena, Big Star, Beach Boys och Byrds, som gör det.

Den här gången riktar jag faktiskt inte tacket till Norman Blake, utan till Gerard Love. Så tack, Gerard, det gjorde du bra.

3 kommentarer:

Boggen sa...

Platsar nog på min 10 i topp också, åtminstone vissa dagar...

Martin sa...

Kanonbra låt, förstås. Bandwagonesques storhet har jag faktiskt aldrig riktigt begripigt mig på även om det såklart finns bra låtar där. En skiva jag knappt skulle sakna om jag rensade ut den ur skivhyllan. Grand Prix, Songs From Northern Britain, Man Made och utgåvan med bonus-EP av Thirteen står däremot väldigt stadigt på sina platser.

Filip sa...

Som helhet tycker jag Bandwagonesque håller ihop bättre, men det kan ha att göra med att det är den TF-platta jag också lyssnat absolut mest på. Lyssnade igenom Grand Prix för nån dag sen och även den är ju såklart alldeles lysande, om än lite mer lättillgänglig och poppig. Mellan de två avgör nog dagsformen. Songs from... vet jag har tyckt är lite för mesig på sina håll, men innehåller likafullt ett par oemotståndliga låtar. Instämmer i Thirteen medan jag får erkänna att Man-Made aldrig har getts tillräckligt många lyssningar. Första skivan, A Catholic Education, är också intressant då den drar mer åt shoegazehållet.

Summa summarum: ett fantastiskt band! Hoppas nya skivan lever upp till förväntningarna.