#27

För ett tag sedan hamnade jag framför ett avsnitt av The Seventies på SVT. Ett ganska ambitiöst projekt, men just det avsnittet jag såg hintade om att mycket av musiken man hade valt att fokusera på var rätt tråkig och en aning könlös. Det var lite för mycket ABBA och Bee Gees för min smak. Men programmet fick mig att börja rota runt i mycket av min favoritmusik från samma årtionde. Åren 1976-79 har sedan länge varit en musikalisk höjdpunkt för mig och det tycks som att periodens alla power pop-, punk och new wave-band ständigt utmanade varandra i att skriva den bästa poplåten.

Och är något säkert här i världen så är det att lättsmält, fint ihopsnickrad pop alltid kommer långt i den här bloggen. På blandbandet är det inte bara musik av den här typen. Men nästan. Alla låtar är från sjuttiotalet, ett annat sjuttiotal som vi för skojs skull kan kalla "whips and furs", och proppat med låtar som man kanske inte dyker på överallt. Allt är så klart inte superobskyrt, men kan någon av mina kunniga bloggläsare ramla av stolen i ren popförtjusning så är jag den förste att jubla. Några av låtarna kan mycket väl komma att vara med på en framtida, jättestor 200-lista över sjuttiotalet, och ett par (ja, jag tittar på er Do Anything You Wanna Do och Ever Fallen In Love!) tillhör det finaste pophistorien har att erbjuda.

Avslutningsvis skulle jag tycka att det vore kul att höra från folk som har hängt med här ett tag och tankat några av samlingarna som har skickats ut. Hittills är ni faktiskt rätt många som har tankat de olika utgåvorna och det är alltid kul med lite feedback.

Då var det sagt. Lyssna nu gärna på skivan.

>> This Is Pop? [#27] <<

1. Dwight Twilley Band - Looking for the Magic [1977]
2. Big Star - Mod Lang [1974]
3. Badfinger - No Matter What [1970]
4. The Scruffs - My Mind [1977]
5. The Vibrators - Whips and Furs [1976]
6. 20/20 - Giving It All [1978]
7. Trevor White - Crazy Kids [1976]
8. Nils Lofgren - I Don't Wanna Know [1975]
9. Johnny Johnson & The Bandwagon - Blame It On The Pony Express [1970]
10. Emmitt Rhodes - Fresh as a Daisy [1970]
11. Flamin' Groovies - Teenage Confidential [1976]
12. Eddie & The Hot Rods - Do Anything You Wanna Do [1977]
13. Dennis Linde - Burning Love [1973]
14. Little Feat - Easy To Slip [1972]
15. The Raspberries - I Wanna Be With You [1972]
16. The Poppees - If She Cries [1975]
17. The Cars - Just What I Needed [1978]
18. Chris Bell - I Am The Cosmos [1977]
19. The Only Ones - Flaming Torch [1979]
20. The Shoes - Tomorrow Night [1979]
21. Fingerprintz - Tough Luck [1979]
22. The Yachts - Yachting Type [1979]
23. Jilted John - Jilted John [1978]
24. Buzzcocks - Ever Fallen In Love (With Someone You Shouldn't've)? [1978]

Sparky's Dream

YouTube-bonanza här i bloggen! Korta, kärnfulla inlägg är det som gäller.

Det har blivit dags för en låt jag ständigt återkommer till och aldrig tröttnar på. Sparky's Dream heter den, och framförs av en av mina favoritorkestrar, de snart skivaktuella skottarna i Teenage Fanclub. Bandwagonesque är såklart det stora mästerverket i TF-samlingen, men Grand Prix-skivan från 1995 hamnar inte långt efter. Kommer de till Sverige lovar jag att bjuda bollkonstnären och TF-fantasten Mats Rubarth på en öl i anslutning till konserten.

Det är möjligt att jag tar i när jag säger att låten nog platsar på listan över mina absoluta favoriter genom tiderna, men varje gång jag hör den mumlar jag "topp tio" tyst för mig själv. Så härlig är den. Jag vet inte exakt vad det är, men den tycks slå an något särskilt inom mig. Kanske är det den mäktiga trollbrygden av de tre gyllene b:ena, Big Star, Beach Boys och Byrds, som gör det.

Den här gången riktar jag faktiskt inte tacket till Norman Blake, utan till Gerard Love. Så tack, Gerard, det gjorde du bra.

Alex Chilton Superstar

Jag har vanligtvis svårt för att ryckas med i den hysteriska R.I.P.-vågen som sprids över Internet så fort en kändis går och trillar av pinn. Det känns opersonligt och inte sällan ganska oäkta. Men när en kille som Alex Chilton - som har skapat och influerat så mycket fantastisk musik - hastigt och mindre lustigt går bort, får jag plötsligt en ingivelse att göra något av det.

Idag lyssnar jag därför på Alex Chilton Superstar, en nätt liten Spotify-lista jag nyss knåpade ihop, till bredden fylld med fantastisk musik. Herregud, lyssna på all musik som Chilton, Chris Bell och de andra stjärnorna antingen påverkades av, var samtida med eller influerade till. Det är power pop precis som jag vill ha det.

Som Rolling Stone en gång uttryckte det: Big Star is the Great Lost American Pop Band.

Children by the million sing for Alex Chilton

I never travel far without a little Big Star