#37 [California Über Alles]

Nya tider här i bloggen. Från och med nu tänker jag att de här blandskivorna som jag skickar ut lite då och då ska bli en aning mer... enhetliga? Ja, vi säger så. Med det menar jag helt enkelt att låtarna i högre grad ska präglas av ett tema än vad de har gjort på flera av de tidigare blandningarna. Inget superoriginellt grepp det heller kan tyckas, men kanske kan det vara till nöje för personer som gärna vill sätta musiken i ett tydligare och mer greppbart sammanhang. Därtill blir det mer av en utmaning för mig att pilla ihop mixarna. Som ni hör har detta alla möjligheter att bli hur kul som helst.

En annan förändring som följer med denna blandbandskupp är minskningen av antalet låtar. Från och med nu blir det 14 spår istället för de 20-24 som brukade trängas på de tidigare utgåvorna. Min förhoppning med låtbantningen är att det nu ska bli lite mindre tungrott och därmed också lättare att ta till sig alla de 14 godsakerna.

Nåväl. Slut på den sega informationen och över till det riktigt intressanta - musiken!

Först ut blir Kalifornien, ni vet USA:s mest folkrika delstat med över 37 miljoner invånare. Jag har aldrig varit där personligen, men jag har faktiskt sett bilder på hur det kan se ut. Utifrån dessa har jag sedan pillat ihop det ni kan se här nedanför.

När temat är som det är känns det någorlunda självklart att låta Brian Wilson inviga det hela med orden "I had this dream/Singing with my brothers/In harmony/Supporting each other". Åh, Brian... Övergången till brorsan Dennis och hans fantastiska River Song (en av 70-talets finaste stunder!) blir med dessa ord naturlig. Cheap Trick är ett rätt töntigt band med hemska och skrämmande oironiska skivomslag. De är inte från Kalifornien och Southern Girls handlar i grunden inte om den avhandlade delstatens tjejer, men det är en av två bra låtar från bandet och innehåller faktiskt textrader som kan kopplas till temat. Om Cheap Tricks koppling till temat var vag får Kurt Viles cover på The Boss Downbound Train sägas vara närmast obefintlig. Men jag tycker att den passar in här. I grund och botten är dock huvudanledningen till dess närvaro på blandningen enkel: det är en sjukt bra cover, som känns som gjord för den Springsteen-influerade Philly-sonen. Vanligtvis har jag väldigt svårt för The Doors och hela den där mytologiseringen som omger deras sångare, men LA-kopplingen är svår att argumentera emot och Take It As It Comes är en bra låt som tilltalar mig mer än mycket annat av bandet. Men Crystal Stilts, är inte de från New York, frågar du dig själv. Jodå, det är mycket riktigt. På senaste skivan, en av årets bästa, låter de dock väldigt mycket som ett förfinat The Doors. Dessutom innehåller Flying Into the Sun vad som i mina öron är årets bästa intro. Stephin Merritt sjunger om att han hatar Kaliforniens tjejer. Barry McGuire, P.F. Sloan och The Sons of Adam är alla hämtade från Nuggets-samlingen som utgår från vårt område. Dávila 666 får med sin härliga cover av Los Angeles powerpoppare nummer ett, The Nerves, representera den stora delen spansktalande i Kalifornien. The Byrds är också härifrån, och om dem behöver det inte sägas mer än att de bara är så jävla bra. Dinosaur Jr. är från fel kust, men Goin' Home har ett driv som jag älskar och som jag känner att jag inte har hjärta att undvara er, mina få men tappra musikkännare. Avslutar gör ett gäng välkända engelsmän med en låt som gör sig perfekt som slutkläm. Få andra har gett Let It Loose mer liv än Stefan på den nu sorgligt sömniga bloggen toptensomething:

"jag kommer med all säkerhet inte få chansen att regissera en långfilm i detta livet. jag har inga pengar, inget manus, inga kontakter och definitivt ingen ork. men jag har redan slutscenen klar i huvudet - en bil med fyra ungdomar åker längs en öde ökenväg i, låt oss säga, australien. alla har varit med om sitt livs äventyr och alla är utmattade och tysta, knappt levande. men i mungipan på alla fyra döljer sej ett leende, ett leende som avslöjar deras vetande om att deras liv aldrig kommer bli så bra som det varit under de två timmarna vi följt dom. i bakgrunden spelas let it loose. när trummorna går igång för fjärde gången, ungefär två och en halv minut in i låten, blir skärmen svart och eftertexten börjar."

Byt ut Australien mot Kalifornien och du är nästan där vid någon dammig kustväg, eller hur?

>> This Is Pop? [#37: California Über Alles] <<

1. Brian Wilson - Southern California
2. Dennis Wilson - River Song
3. Cheap Trick - Southern Girls
4. Kurt Vile - Downbound Train
5. The Doors - Take It As It Comes
6. Crystal Stilts - Flying Into The Sun
7. The Magnetic Fields - California Girls
8. Barry McGuire - Inner-Manipulations
9. P.F. Sloan - Halloween Mary
10. Dávila 666 - Hanging On The Telephone
11. The Sons Of Adam - Saturday's Son
12. The Byrds - All I Really Want To Do
13. Dinosaur Jr. - Goin Home
14. The Rolling Stones - Let It Loose

Åsikter och/eller förslag på nya teman tas tacksamt emot i kommentarsfältet!

This Is Pop? presenterar: Gästmix #6

Osäkra era vapen! Gästserien rullar vidare och den här gången har turen kommit till min gode kompis Magnus. Jag lärde känna Magnus när vi gick i gymnasiet, men det var först när vi båda pluggade i Lund som vi blev riktigt nära kompisar. De sista åren där nere bodde vi i samma nationshus och umgicks på ett sätt som hade gjort många strävsamma gamla par gröna av avund. Kanske skulle någon säga att vi spenderade vi lite för många timmar på att spela tv-spel, äta onyttig mat, lyssna på musik, kolla på film och dricka öl. Avslappnat och kravlöst och kanske inte alltid till nytta för studierna.

Men nu är Magnus färdigutbildad ekonom och harvar med siffror och saker som jag inte förstår mig på. Mittemellan detta sifferpillande och att åka och hälsa på kompisar i Sydney och Göteborg har han, den forne Östermalms-gangstern som om ett par veckor ska på Dinosaur Jr-spelning med undertecknad, varit snäll och fixat ihop en egen liten gästblandning här till bloggen.

Vad finns det då att säga om Magnus mix? Jo, för det första är det intressant att Led Zeppelin återigen letar sig in på en blandning. Det kan faktiskt vara så att alla hittills presenterade gästmixar innehåller ett Zep-spår. Ramble On fortsätter dock på den inslagna banan med att plocka de allra finaste russinen ur deras kaka. I övrigt är det kul att Magnus slänger in några mer elektroniska spår - en genre som jag nästan aldrig lyssnar på nuförtiden men som gick väldigt varm för några år sedan - och kryddar med hip-hop som denne väldigt vite blogginnehavare definitivt kvalificerar som "dope shit". Det går ju faktiskt inte att säga annat än att Public Enemy-låten är jävligt fet. I rockväg bjuds det på gemensamma favoriter som The National, Blur, The Smiths och Yeah Yeah Yeahs, och där påminns jag återigen om att Y Control verkligen är en sjukt bra låt. Detsamma kan också sägas om Disorder. En av världshistoriens bästa låtar har vi alltid plats för här. The Constantines och Spinnerette har jag tidigare knappt lyssnat på, men att döma av låtarna som är med här så kan det säkert vara värt att kolla upp dem lite närmare. Båda deras bidrag hade gärna fått vara en del av någon av mina egna blandningar (den yttersta kvalitetsstämpeln!). Allt avslutas sedan i ett lugnare tempo med låtar som jag föreställer mig att den soldyrkande gästmixaren gärna lyssnar på när han tar med sig stanniolpappret och kokosoljan och beger sig ut till någon soldränkt park.

Allt som allt - en riktigt bra blandning!

>> This Is Pop? [Gästmix #6] <<

1. Marvin Gaye & Tammi Terrell - You're All I Need To Get By [1968]

Har inte lyssnat så mycket på soul tidigare, det här lär vara en klassiker eftersom den har kvalat in på Motown Chartbusters vol.3. Men den är skön och får därför bli startskottet för den här korta men förhoppningsvis härliga musikresan.

2. Blur - Moroccan Peoples Revolutionary Bowls Club [2003]

Från skivan Think Tank vars cover art skapades av graffitikonstnären Banksy - vars konst även användes till en av Filips blandskivor kallade 101:or.

3. Thin Lizzy - The Rocker [1978]

När jag gick i mellanstadiet och var på min bästa kompis födelsedagskalas fick han en skiva med Thin Lizzy i present. En unge på festen trodde att det var Jimi Hendrix på omslaget - snart trodde alla andra också det. Dessutom tyckte jag och min kompis att skivan var kass. Men idag när jag hör den här låten från Live and Dangerous får jag alltid gåshud - grym energi och spelglädje.

4. The Smiths - A Rush And A Push And The Land Is Ours [1987]

Tycker att Morrissey är grym i den här låten, och melodin är skön.

5. Kid Cudi - 50 Ways To Make A Record [2008]

Jag gillar Kid Cudi, How To Make it in America och den här blandskivan(Plain Pat & Emile Presents A KiD Named CuDi) som låten är tagen från.

6. GZA/Genius - Pass The Bone [1991]

Fan vad bra det är. När hip-hop är som bäst låter den så här. Om du åkte skateboard i slutet på 90-talet har du säkert sett skatefilmen "Fulfill the Dream" - den här låten, tillsammans med en annan på min lista, var en del av soundtracket till den här filmen som alltid gjorde att man vill ta sin bräda och åka.

7. Ghostface Killah - Charlie Brown [DJ Mehdi Remix ft. Mapei] [2008]

Nu blir det 2 låtar i rad där DJ Mehdi har ett finger med i spelet. Det bara blev så. Låten "Tunisia Bambaata (Mercury Remix)" har 2117 lyssningar på youtube, 14 likes och 1 dislike. En användare tycker att låten är: "fucking awesome...feels like a girl ******* my balls". På youtube får alla sina two cents...

8. DJ Mehdi - Tunisia Bambaata [Mercury Remix] [2008]

Här har Magnus valt att inte skriva något... [red anm.].

9. Dan Le Sac Vs Scroobius Pip - Look For The Woman [Fake Blood Remix] [2008]

Fake Blood aka Theo Keating gör en remix av hiphop-duon Dan le Sac och Scrobious Pip från Essex. Det blir väldigt engelsk, småskitig och ravig electro - vilket utan tvekan är nice. En stark utmanare var Audio Bullys - Real Life.

10. Foals - Total Life Forever [2010]

Släppte en riktig plåga till EP för några år sen, men den här skivan gjorde mig positivt överraskad. Många bra spår.

11. Wave Machines - Keep The Lights On [2009]

En skön låt.

12. Led Zeppelin - Ramble On [1969]

Här spelas min Led Zeppelin-favorit.

13. Yeah Yeah Yeahs - Y Control [2003]

Svårt att välja mellan den här och "Maps". Är svag för den här äldre skivan med YYY, som fortsätter att släppa bra musik i mindre punkig och mer pop/electronica form.

14. Joy Division - Disorder [1979]

Ett stycke musikhistoria.

15. The National - Brainy [2007]

Hela den här skivan är riktigt bra och det blir ofta att man lyssnar på hela.

16. The Constantines - Young Lions [2003]

Ett tidigt musikminne från Lund. Hörde den av en kompis till Nisse (gästmixare nr 2) inför en kväll på Mejeriet med ett band jag inte kommer ihåg. Men den här låten fastnade istället. Den har ett mysigt muller.

17. Spinnerette - Distorting A Code [2009]

Kopplar även den här låten till Nisse då det var han som spelade skivan för mig. Tack för det!

18. Public Enemy - Harder Than You Think [2007]

Känns som ett band som tiden sprang ifrån lite. Jag tänker framförallt på Flavour Flav när han svansar efter Bridgitte Nielsen i Celebrity Rehab, men övriga bandmedlemmar har kanske klarat sig betydligt bättre och jag är helt fel ute? Jag gillar hursomhelst den här låten - den är upplyftande.

19. Zero 7 - In The Waiting Line [2001]

Inte riktigt slut men jag drar ner på tempot nu. Luta dig tillbaka och "fäll ut". En downbeat, trip-hop klassiker...

20. Air - Playground Love [2000]

Mer sax än så blir det inte på den här blandmixen. Och det är nog lika bra om jag ska välja låtarna.

21. Cat Stevens - Where Do The Children Play? [1970]

Mycket tvek i huvudet att ta med den här. Men den är ju härlig när trummorna dansar in.

22. Holly Golightly - Walk A Mile [2003]

En singer songwriter döpt efter huvudpersonen i Breakfeast at Tiffany's får avsluta min blandskiva. Tack för mig!

Dinosaur Jr.

Idag är en Dinosaur Jr.-dag. Bug från 1988 är avklarad, och nu går jag in på 2009 års Farm. Det kanske är historielöst att hävda att den senare är deras bästa, men jag tycker nog det. Den är ju helt galet bra. Och få band har återförenats på ett så värdigt sätt som Dinosaur Jr. Beyond, utgiven två år innan Farm, är också det en alldeles lysande skiva.

När Plans kickar igång blir det goose bumps för hela slanten. Top 50 från hela 00-talet.

För tjugofem jävla år sen

För tjugofem år sedan lämnar inte bara Grönland EG, det hålls också Live Aid-konserter, ett brödgäng som ÖIS vinner fotbollsallsvenskan och ett dynggäng som Södertälje lyckas på något märkligt sätt tyvärr bryta AIK:s pågående dominans i hockeyn. Tage Erlander går och trillar av pinn och några månader senare kilar hans namne Danielsson också vidare runt hörnet. Orson Welles plockar även han ned skylten, och för den väderintresserade går det på Wikipedia att läsa om hur en värmebölja bryter ut i vårt land den 16 maj samma år.

Men precis som alla andra år tillkommer det också några människor. Min blygsamhet tillåter mig egentligen inte att gå all Björn Ranelid on you här, men det bör väl nämnas att en av de nya världsmedborgarna är jag själv. Som en produkt av Danderyds sjukhus hjälpsamhet och Matteus församlings produktivitet sällar jag mig till den stora 14 juli-klubben (Bergman! Frankrike! Victoria! Irak! Woody Guthrie! Matthew Fox! Hej övriga!).

Det har nu gått mer än ett kvarts jävla sekel sedan den dagen och mitt bidrag till en bättre värld kan hittills klassas som väldigt medelmåttligt. En slick eventkille som Anton Abele har, trots sina återkommande problem med en trasig DNA-sträng, hittills åstadkommit en himla massa mer driftiga grejer än jag. Inte heller har jag hängt med raggare, varit på fest på grekiska föreningen och hetat Putte som barn. Men jag har i någon mån levt livet.

När Lill-Babs av 1964 års snitt sjöng "dom ska få se vem dom roat sej med" i schlagerörhänget "Leva Livet" antar jag att hon drevs av att bevisa något för den Janne och den Yvonne hon nämner i låten. Men något sådant hämndbegär bor inte här på This Is Pop?. Tja, möjligen existerar det ett visst narcissistiskt drag i att visa upp sina spellistor för allmänheten, men det känns mer oförargligt än att gå till raffigt angrepp Lill-Babs-style. Här skriver jag ibland om musik, och ibland när jag känner för det gör jag också ett litet djupdyk ner i iTunes-arkivet. Där Kent Finell buggar åt höger smyger vi åt vänster - och så kommer ett litet blandband ut som biprodukt av den girningen. Bortsett från att jag aldrig kommer att få skriva ingresser så är det faktiskt inte svårare än så.

Den här gången fokuserar vi alltså på mitt födelseår. Av förklarliga skäl minns jag inte särskilt mycket från året, men det var säkert ett urhärligt år. Många av mina närmaste vänner föds ju. Och musiken är faktiskt bättre än jag först trodde. Världshistoriens kanske bästa band, The Clash, ger visserligen ut en närmast katastrofal skiva, men på Cut the Crap gömmer det sig en väldigt fin bit i "This is England". De gör också en väldigt avskalad spelning på Hammersmith Station i London. Två av vår tids bästa band, Primal Scream och Dinosaur Jr., tar sina första stapplande steg och New Order ger ut Low-Life och stäms av den charmige suputen Jeffrey Bernard för att ha snott titeln från hans veckokolumn i Spectator. Waterboys spelar in den stämningsfulla klassikern "Whole of the Moon" och Robert Smith och gänget står för två av sina absolut finaste stunder i "A Night Like This" och den oemotståndliga "Inbetween Days". The Smiths går mot världsherravälde i indievärlden, världens bäste Lloyd Cole gör ingen besviken med "Easy Pieces" och ingen kan stå still när Style Council och Katrina & The Waves river av sina pärlor.

I övrigt verkar det här med kullar och backar vara på modet. Inte mindre än tre låtar innehåller ordet "hill", och bra är väl det, men det som förenar dem är också att det är tre på sina sätt mycket fina låtar. Ja, hörrni, det gäller ju förstås alla låtar på de båda skivorna. Annars är världens tightaste Heartbreakers med på ett hörn, The Dead Milkmen dyker upp och skojar till det i "Bitchin' Camaro" (ehh... what's the court?) och Felt bjuder på en av mina favoritstunder från hela decenniet i "Primitive Painters".

Eftersom responsen på de senaste blandskivorna varit rentav usel så bemödar jag mig inte med att fixa en nedladdningsfil, men en del av låtarna har faktiskt klåparna på Spotify lyckats få med i arkivet. Det blir inte samma fest som hos mig, men hey, det är så vi från åttiotalets grundbult jobbar.

[1985 #1]

1. Adam Ant - Vive Le Rock
2. The db's - Amplifier
3. Dinosaur Jr. - Repulsion
4. Hüsker Dü - Girl Who Lives On Heaven Hill
5. Kate Bush - Running Up That Hill (A Deal With God)
6. The Clash - This Is England
7. Killing Joke - Love Like Blood
8. The Cure - A Night Like This
9. Lloyd Cole and the Commotions - Cut Me Down
10. Cocteau Twins - Aikea-Guinea
11. Felt - Primitive Painters
12. Simple Minds - Don't You (Forget About Me)
13. Madonna - Into the Groove
14. Strawberry Switchblade - Ecstasy (Apple Of My Eye)
15. Echo & The Bunnymen - Bring on the Dancing Horses
16. Tom Waits - Downtown Train
17. The Replacements - Bastards of Young
18. The Fall - Cruisers Creek
19. Beat Happening - Bad Seeds
20. James - Hymn From A Village
21. The Smiths - That Joke Isn't Funny Anymore
22. The Triffids - Beautiful Waste

[#2]

1. New Order - Love Vigilantes
2. The Cure - Inbetween Days
3. The Jesus & Mary Chain - The Hardest Walk
4. Primal Scream - All Fall Down
5. The Loft - Up the Hill and Down the Slope
6. The Farmer's Boys - Phew Wow!
7. The Style Council - Walls Come Tumbling Down!
8. The Monochrome Set - Jacob's Ladder
9. Katrina and the Waves - Walking on Sunshine
10. APB - Chain Reaction
11. Tom Petty & The Heartbreakers - Don't Come Around Here No More
12. Lone Justice - Ways To Be Wicked
13. Prefab Sprout - Appetite
14. The Clash - Police On My Back [Live, Hammersmith Station]
15. The Pogues - I'm a Man You Don't Meet Every Day
16. The Mekons - Last Dance
17. Fine Young Cannibals - Johnny Come Home
18. Talking Heads - Road to Nowhere
19. The Dead Milkmen - Bitchin' Camaro
20. Camper Van Beethoven - Take the Skinheads Bowling
21. Public Image Ltd. - Rise
22. The Waterboys - The Whole of the Moon

[Spotifylänk]

Saknas något eller är ett årtal fel är du som alltid välkommen att påtala detta i kommentarsfältet.