Visar inlägg med etikett Vampire Weekend. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Vampire Weekend. Visa alla inlägg

onsdag 18 maj 2011

This Is Pop? presenterar: Gästmix #4


Åhoj! Här kommer ännu en gästmix lastad med en utsökt blandning låtar.

Det fjärde bidraget är inskickat från min gode vän Daniel. Nu håller han till i Lund där han läser psykologi, men jag lärde känna honom medan vi pluggade samma kurs i England för några år sedan. Om man som Daniel är halvengelsk har man alltid en fördel här i bloggen. Om man dessutom har väl utvecklade smaklökar för det här med musik så är man garanterad en plats i den här gästmixserien.

Extra många ryggdunkar får Daniel för att det märks att han har lagt ner tid på spelordningen. Låtarna harmoniserar verkligen med varandra på ett sätt som jag gillar. För att parafrasera en känd sportfloskel: Daniel har inte bara inledning och slut på gaffeln - han knyter också till!

För egen del är jag extra glad över att komma i kontakt med en pärla från The Kinks mindre kända 90-tal. Did Ya är en riktigt stämningshöjare, som jag föreställer mig passar perfekt att höra i solsken på ett grönområde någonstans i London-trakten. När jag sedan påminns om Okkervil River-konserten som Daniel nämner blir jag på ännu bättre humör. På Concorde 2 i Brighton bjöd nämligen Will Sheff med band upp till en av de bästa konserter jag har upplevt, bara så ni som inte var där känner till det. Jag har rätt svårt för det mesta med Pink Floyd, men det går inte att bortse från att Comfortably Numb, särskilt under de inledande minuterna, är en väldigt fin låt. Ett gäng som inte är lika kända för den breda massan är Voxtrot, men deras relativt enkla och vägvinnande indiepop är nog ett av 00-talets bäst bevarade hemligheter. Och jag vet att Daniel gärna gör sitt för att höja deras anseende. I övrigt vill jag hävda att det är värt att utforska eller återvända till flera av de kända och mindre kända stycken som samsas om utrymmet på skivan. Det är mycket bra skit.

Innan Daniel tar över med sina egna motiveringar vill This Is Pop?-redaktionen bara korrigera de två små faktafel som har smugit sig in i Daniels text:

1: Bruce Springsteens I'm Going Down har aldrig förekommit på ett blandband härifrån. Däremot har Vampire Weekends version av låten varit med. Det kan också tänkas att jag har spelat Bossens version i sällskap med gästmixaren.

2: Oasis bästa skiva är alltså inte The Masterplan. B-sidesamlingen är väldigt bra och förmodligen deras näst bästa skiva. Bäst är dock Definitely Maybe. Definitivt. Alltid.

Nå. Det var allt från mig. Scenen är din, Daniel!

>> This Is Pop? [Gästmix #4] <<

1. Arcade Fire - My Body Is A Cage [2007]

Tyckte till en början att Arcade Fire var överskattade men så hörde jag den här låten. Pampig utan att gå till överdrift - grym låt helt enkelt.

2. Okkervil River - So Come Back, I Am Waiting [2005]

Efter att ha sett Okkervil River live 2008 blev jag fäst som bara den vid detta fantastiska folk-rock-blues-band. Just denna låt har med tiden utvecklats till en klar favorit tack vare dess fantastiska text och dystra sound.

3. Feist & Ben Gibbard - Train Song [2009]

Min gode vän och tillika ägaren till denna blogg skickade den här låten till mig samma dag som jag flyttade ner till Lund, den har spelats titt som tätt i hörlurarna sedan dess. Enkelt, avskalat och en härlig kombination av två fina röster.

4. Sparrow House - When I Am Gone [2006]

Som smör för själen. Jared Van Fleets avskalade gitarr och sammetslena stämma är så gemytligt att man inte annat kan än att avguda det.

5. Pink Floyd - Comfortably Numb [1979]

Behöver troligtvis ingen närmare presentation. Gillar texten och är barnsligt förtjust i Gilmours gitarrsolon.

6. The Libertines - Breck Road Lover [1999]

En väldigt behaglig låt att lyssna på i min mening. Kanske inte deras bästa bästa men never the less väldigt trevlig.

7. Voxtrot - Long Haul [2005]

Ett av mina favoritband som gör sig bäst på singlar och EP:s. Tycker att det är lite tråkigt att de inte blev större innan de lade av, men sånt är livet. Låten är inte talande för Voxtrot som band men det är bra skit!

8. Andrew Bird - Tea And Thorazine [1999]

Jag är väldigt svag för fioler, i synnerhet i kombination med pop/jazz/blues-melodi.

9. The Kinks - Did Ya [1991]

Bandet som producerat några av mina favoritlåtar. Denna låten är inte heller fy skam och passar enligt min mening in bra på detta blandband.

10. The Black Crowes - Welcome To The Goodtimes [1999]

Feel good-rock skulle jag kalla det. Har inte lyssnat jättemycket på Black Crowes innan men många säger att det är bra. Efter att ha lyssnat på denna skivan så kan jag bara instämma.

11. Led Zeppelin - When The Levee Breaks [1971]

Nils skrev det bra när han introducerade Zeppelin som legender. När man pratar om Led Zeppelin IV överskuggas denna låten lätt av Stairway To Heaven, även det en fantastisk låt, men detta är helt klart min favorit från skivan.

12. Ten Years After - Working On The Road [1970]

Påminner en hel del om Led Zeppelin i deras musik, och det gillar jag ju. Låten är från deras i mitt tycke bästa skiva, Cricklewood Green.

13. Union Carbide Productions - Golden Age [1991]

Började lyssna på Union Carbide Productions förra hösten och den här låten fäste jag mig vid omedelbart. Ebbot och co. gjorde lika bra musik då som nu.

14. Oasis - The Masterplan [1998]

Detta är i mitt tycke Oasis bästa skiva och det är svårt att säga något annat än att låten är fantastisk.

15. Elliott Smith - King's Crossing [2004]

Skivan som gavs ut post mortum är kanske inte hans bästa, däremot innehåller den ett par guldkorn varav detta är en av dem.

16. The Shins - Caring Is Creepy [2001]

Har ett vagt minne av att Filip och en annan bekant ville att jag skulle bestämma om den här låten eller Belle & Sebastians Sleep Around The Clock var bäst. Så här i efterhand måste jag säga att jag går emot Filip och säger att denna är bäst.

17. Broder Daniel - Shoreline [2003]

Jag är väldigt svag för Broder Daniel. Henrik Berggren och co. har gjort mycket fint, detta är troligtvis deras bästa.

18. Håkan Hellström - Jag Var Bara Inte Gjord För Dessa Dar [2000]

Håkan har gjort väldigt mycket vacker musik som är en fröjd för örat. Som göteborgare kände jag mig tvungen att ha med en Håkan-låt på blandbandet och valet kom till den här pärlan från debutalbumet.

19. Belle & Sebastian - White Collar Boy [2006]

Poppig perfektion från Skottlands bästa!

20. Fleetwood Mac - Everywhere [1987]

Jag har ett väldigt ambivalent förhållande till Fleetwood Mac. Vissa dagar tycker jag att de är fantastiska och andra dagar förstår jag inte vad de gör på min iPod. Denna låten definierar jag för dagen som sliskigt härlig.

21. Bruce Springsteen - Downbound Train [1984]

Från Born In The USA-skivan, hans klart bästa! Låten skulle jag ranka som näst bäst på skivan efter I'm Going Down, men eftersom den redan har varit med på ett blandband blev det istället den här.

22. Johnny Flynn - Eyeless In Holloway [2008]

Brit-folk när den är som bäst. Vet att Filip inte är överdrivet förtjust i Johnny Flynn men jag tycker musiken han gör är fantastisk.

23. The Jimi Hendrix Experience - The Wind Cries Mary [1967]

Avslutar blandbandet med en rofylld och vacker låt från Jimi Hendrix. Brukar lyssna på låten när jag går hem från universitet samtidigt som jag tänker över det jag har lärt mig.

måndag 4 april 2011

#30: Cover Me Up!


Hello music lovers! Vi skriver den 4 april 2011, datumet då This Is Pop?:s exklusiva blandbandsklubb fyller 30. Och precis som jag var inne på förra gången är denna happening tänkt att firas med en liten specialutgåva.

Så vad är det som är så jävla speciellt den här gången, då? Jo, håll nu i hårt i datorstolen - blandband nummer 30 kommer nämligen helt att gå i coverns tecken! Ja, det är tillåtet att skruva på sig och undra vad det är frågan om, men jag säger återigen som Martin Dahlins mamma: Så. Är. Bestämt.

Nedanför har ni därför 40 av mina favoriter i kategorin. Jag har medvetet valt bort låtar som har varit med på tidigare blandningar samt många av de tolkningar som känns allt för tråkiga och förutsägbara. Tro dock inte att det är någon superobskyr mix vi har att göra med. Jag kan nästan garantera att ni har hört åtminstone 90 procent av originallåtarna någon gång. En låt som Song To The Siren är ju nästan mer sammankopplad med This Mortal Coil än Tim Buckley, men jag kunde den här gången inte blunda för hur oerhört vacker de förras version är. Detsamma får även sägas om Saint Etiennes tolkning av Kiss And Make Up. Men i övrigt hoppas jag i vanlig ordning att ni får stifta bekantskap med några nya vänner.

Listan gör inga anspråk på att innehålla de bästa coverlåtarna. Nej, här har ni helt enkelt 40 spår - för enkelhets skull uppdelade över två skivor - som förhoppningsvis kan skänka viss glädje i vårsolen. Uppenbara missar, frågor och annat tas gärna emot i kommentarsfältet. Trevlig lyssning!

>> This Is Pop? [#30: Cover Me Up!] << (båda skivorna är inbakade i filen)

[CD 1]

1. Yo La Tengo - Tighten Up [Original: Archie Bell & The Drells, 1968]
2.
Jonathan Richman & The Modern Lovers - Back In The USA [Chuck Berry, 1959]
3. The Fall - Victoria [The Kinks, 1969]
4. Pavement - The Classical [The Fall, 1982]

5. Crocodiles - Nothing To Be Done [The Pastels, 1989]
6. Belle & Sebastian - Whiskey In The Jar [Irländsk folkvisa, mest känd genom Thin Lizzys version fr 1972]

7. Lambchop - Backstreet Girl [The Rolling Stones, 1967]
8. Wilco - Thirteen [Big Star, 1972]
9. The Soundtrack Of Our Lives - Fly [Nick Drake, 1970]
10. The Byrds - Positively 4th Street [Bob Dylan, 1965]

11. Yo La Tengo - Little Honda [The Beach Boys, 1964]
12. She Trinity - He Fought The Law [The Crickets, 1959]
13. The Mamas & The Papas - Twist And Shout [The Top Notes, 1961]

14. Atlas Sound - Doctor [The Five Discs, 195?/196?]
15. Chris Farlowe - Out Of Time [The Rolling Stones, 1966]
16. Cats On Fire - Your Woman [White Town, 1997]

17. Kings Of Convenience - Once Around The Block [Badly Drawn Boy, 2000]
18. Sonic Youth - Superstar [The Carpenters, 1971]
19. The Kooks - Kids [MGMT, 2008]
20. This Mortal Coil - Song To The Siren [Tim Buckley, 1970]


[CD 2]

1. Elliott Smith - Waterloo Sunset [The Kinks, 1967]
2. bob hund - Ett Fall Och En Lösning [Pere Ubu, 1976]
3. Sonic Youth - Computer Age [Neil Young, 1982]
4. David Bowie - Cactus [Pixies, 1988]
5. Richard Hawley - Some Candy Talking [The Jesus And Mary Chain, 1986]
6. Jacuzzi Boys - You Got It [Roy Orbison, 1989]
7. Babyshambles & Friends - Janie Jones [The Clash, 1977]

8. Wanda Jackson - Let's Have A Party [Elvis Presley, 1957]
9. The Rosewood Thieves - Got To Get You Off My Mind [Solomon Burke, 1965]
10. Franz Ferdinand - All My Friends [LCD Soundsystem, 2007]
11. Comet Gain - Love Vigilantes [New Order, 1985]
12. Johnny Jones & The King Casuals - Purple Haze [The Jimi Hendrix Experience, 1967]
13. Vampire Weekend - I'm Going Down [Bruce Springsteen, 1984]
14. The Sundays - Wild Horses [The Rolling Stones, 1971]

15. Kirsty MacColl - A New England [Billy Bragg, 1983]
16. Saint Etienne - Kiss And Make Up [The Field Mice, 1989]
17. Håkan Hellström - 13 [Big Star, 1972]
18. Cowboy Junkies - Sweet Jane [The Velvet Underground, 1970]
19. 16 Horsepower - Nobody 'Cept You [Bob Dylan, 1973?]
20. Galaxie 500 - Ceremony [Joy Division, 1980/New Order, 1981]

torsdag 17 mars 2011

Guilty Pleasure #2

Det är något med mig och sentida tjejband. Kanske är det minnet av att jag såg Spice World på bio som spökar igen. För under den stora skämskudden hittar vi den här gången ingen mindre än den gamla Girls Aloud-medlemmen Cheryl Cole. Där ligger hon och har det gött, långt borta från sin skjutgalne och mycket vidrige ex-man. Ut strömmar ibland toner från hennes hit Fight For This Love. Ni må tro att det vid dessa tillfällen spritter i benen.

Det ska sägas att Cheryls rätt fördelaktiga yttre mycket väl kan påverka mig i mitt omdöme, men jag tycker ändå att det finns något där. Jag har till och med lyssnat på låten utan video, vilket ju enhälliga och professionella bedömare håller som det yttersta beviset på att man har lyckats kvala in som guilty pleasure.

Och erkänn, det är ett jävla schvung!



I ett ängsligt försök att väga upp all förlorad indiekredd har ni här covermästarna Vampire Weekend och deras version av låten. Också mycket bra!

Mp3: Vampire Weekend - Fight For This Love

söndag 28 februari 2010

#8

En blandskiva? På en söndag? Kan man verkligen göra så?

Ja, det går alldeles utmärkt. Här har ni en väldigt stark uppställning att avsluta de olympiska vinterspelen med.

This Is Pop? #8 [Gitarr, Trummor & Bas]

1. The New Pornographers - Your Hands (Together) [2010]
2. Crabby Appleton - Go Back [1970]
3. Five O' Clock Heroes - Time On My Hands [2006]
4. The dB's - Big Brown Eyes [1981]
5. Just Brothers - Sliced Tomatoes [1965]
6. Stereolab - Lo Boob Oscillator [1995]
7. Letting Up Despite Great Faults - In Steps [2009]
8. The Radio Dept. - This Time Around [2010]
9. Yuck - Georgia [2009]
10. Saloon - Girls are the New Boys [2002]
11. The Byrds - Chestnut Mare [1970]
12. Vampire Weekend - Everywhere (Fleetwood Mac Cover) [2009]
13. The Beginning - Sometimes It's So Hard [2010]
14. They Might Be Giants - Birdhourse In Your Soul [1990]
15. Squeeze - Is That Love? [1981]
16. The House Of Love - I Don't Know Why I Love You [1988]
17. Redd Kross - Mess Around [1997]
18. Teenage Fanclub - Ain't That Enough [1997]
19. The Outcasts - Self-Conscious Over You [1979]
20. Broken Social Scene - Cause = Time [2002]
21. The Walkmen - Little House Of Savages [2004]
22. Marcus Hook Roll Band - Natural Man [1974]
23. Jenny Wilson - Like A Fading Rainbow [2009]
24. The xx - VCR [Matthew Dear Remix] [2010]

torsdag 28 januari 2010

Beach House


Musikåret 2010 har startat på ett strålande sätt. Tungviktare och gamla favoriter som Vampire Weekend, Spoon och Hot Chip har alla släppt nya skivor som levt upp till förväntningarna. Från Brooklyn fick vi en fullvärdig uppföljare till den så hyllade debuten medan Austin bjöd oss en mindre hitpräglad skiva än den förra. Englandssönerna i Hot Chip har aldrig gjort mig besviken, varför det inte var särskilt förvånande att höra hur bra de nya spåren från "One Life Stand" var.

Men bäst av alla är Beach House. Från Baltimore skickar de ut drömsk sovrumspop som försätter lyssnaren i en beroendeställning; du vill bara höra "Teen Dream" om och om igen. Från den fantastiska inledningen i "Zebra" till den finstämda avslutningen som är "Take Care, gör Victoria Legrand och Alex Scally ett ärligt försök att upprepa succén som januaripolaren "Merriweather Post Pavilion" hade förra året. Slutresultatet gör att det till och med finns en risk för att man inte längre bara associerar staden med gangsters, korrumperade politiker och alkoholiserade poliser, utan också med bedårande kammarmusik i 2010-tappning.