Visar inlägg med etikett The Lovin' Spoonful. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett The Lovin' Spoonful. Visa alla inlägg

lördag 30 juni 2012

#43 [It's Alright (The Way That You Live)]


En trogen kommentatorsräv - vi kan för enkelhets skull kalla hen för "MJ" - efterfrågade en bloggpost som knöt an till det pågående europamästerskapet i fotboll. Jag ska erkänna att temat lockade, men allteftersom gick det upp för mig att min tankekraft (och vilja...) var på tok för låg för att kunna skapa något intressant ur det, sett med musikbrillor, rätt magra ämnet. Därför gjorde jag det i vanlig ordning enkelt för mig, och när nu bloggtystnaden ändå skulle brytas bestämde jag mig för att hålla mig till det som har bundit samman den här styvmoderligt behandlade bloggen under mer än två års tid.

Musik paketerad i form av rar-filer.

Det var ju ett tag sedan det skrevs något här, och för att hitta en blandskiva får vi gå tillbaka hela vägen till mars. Ohållbart, såklart. Men här har vi nu alltså en ny liten mix. Och eftersom det har gått så lång tid frångår vi tillfälligt bestämmelsen om 14 låtar och återgår till det äldre 24-formatet. Heja, heja.

Temat är "bäst just nu", men då det är en så himla tråkig titel på ett blandband valde jag den låt på mixen som jag tyckte hade vackrast namn. Så fräck är jag.

Med är bland annat de, i mitt tycke, fyra bästa låtarna från året (Snabb lista! 1. Over the Border 2. So Long You Pretty Thing 3. In The End, 4. Motion Sickness), en totalt oemotståndlig åttiotalsdänga från Etienne Daho, ett par ljuvliga covers och ett stycke välproducerad indiepop från The Deddingtons. Plus en massa, massa annat härligt, förstås. Om jag får säga det själv, och det får jag ju, då detta är min blogg, så bör de här 24 låtarna till viss del väga upp för all tid som har runnit sedan senast.

Men det är är blott min enkla åsikt. Nu tycker jag att ni ska skapa er en egen genom att tanka hem hela konkarongen. Jag kan gå i god för att mixen gör sig väl i vackert väder, såväl till arbete (gräsklippning) som vila (vila).

Okej, hörs snart igen. Hej!

>> This Is Pop? [#43: It's Alright (The Way That You Live)] <<

1. Hot Chip - Motion Sickness
2. Cyndi Lauper - When You Were Mine
3. The Deddingtons - The Last Day
4. Ian McCulloch - Proud To Fall
5. Twerps - Who Are You
6. Yo La Tengo - It's Alright (The Way That You Live)
7. The Lovin' Spoonful - Darling Be Home Soon
8. Skansros - Solljus
9. The Grass Roots - Sooner Or Later
10. Flaming Ember - Mind, Body and Soul
11. Philbert - Mister John's
12. Les Marylénes - Le Beau Tétard Sur Son Cigare
13. The Shivvers - Please Stand By
14. The Numbers - Modern Song
15. Etienne Daho - Bleu Comme Toi
16. The Wake - Pale Spectre
17. Trembling Blue Stars - Letter Never Sent
18. Saint Etienne - Over the Border
19. The Tough Alliance - Mine Was Real
20. Orion - In The End
21. Miko Mission - How Old Are You?
22. Gentle Touch - Memories
23. Cissy Houston - Be My Baby
24. Spiritualized - So Long You Pretty Thing

onsdag 13 april 2011

60-talets 200 bästa låtar (#59-50)


#59: The Four Tops - Standing In The Shadows Of Love [1966]

The Four Tops är mina soulfavvisar. I den här låten, till vissa delar misstänkt lik en annan Four Tops-dänga, sjunger Motowns kanske vassaste röst med all "heart and soul" han kan uppbåda. Den lilla kören gör även sitt för att lyfta denna fantastiska pärla.

#58: Smokey Robinson and the Miracles - I Second That Emotion [1967]

Ännu en underbar Motown-hit. Smokey är betuttad i en dam som i Norge säkert hade gått under beskrivningen "luremus". Men han vill inte vara en del av någon sådan relation. Om tjejen skulle komma på andra tankar garderar han sig dock med att han kan "second that emotion".

57: Jim Ford - Love On My Brain [1969]

Jim Fords liv är som ett bättre filmmanus. Nick Lowe har sagt att Ford är hans största musikaliska influens, och en gång i tiden hängde Jim med Sly Stone och skrev låtar till Aretha Franklin och Bobby Womack. Men så drog han sig tillbaka och försvann bort från kartan. Under flera decennier var han försvunnen. 2006 spårade dock Sonic-skribenten L-P Andersson upp honom och skrev ett längre reportage om hans liv i tidningen. I samma veva hittades också flera tidigare outgivna låtar med mannen. Dessa kom året efter mötet att ges ut på samlingsskivan The Sounds Of Our Time, där outgivet material blandades med låtar från hans förbisedda kultklassiker Harlan County från 1969. Albumet hyllades och Jim upplevde för en stund en oväntad revival. Lyckan varade dock inte så länge - i november 2007 hittades han nämligen död i sin husvagn. Love On My Brain visade tydligt att han besatt en viss talang för musikskrivande.

56: Love - Maybe The People Would Be The Times Or Between Clark And Hilldale [1967]

Det säger en del om Forever Changes när skivans fjärde bästa låt placerar sig på plats 56 över 60-talets allra bästa låtar. Arthur Lee är inte bara en av historiens coolaste frontmän - han kommer, trots sin död, också alltid vara ett geni.

55: The Four Tops - Baby I Need Your Loving [1964]

Här har vi grabbarna igen. Blandningen Four Tops, Motown och Holland-Dozier-Holland var inte så pjåkig.

54: The Lovin' Spoonful - Do You Believe In Magic [1965]

Åh, pop blir nästan inte bättre än så här. Det är med ett fånigt leende på läpparna jag sitter och lyssnar och konstaterar att jag för alltid tror på popmagi och "the power of music". Det är på tok för sällan jag hör den här låten ute på lokal.

53: Stevie Wonder - I Was Made To Love Her [1967]

Stevie är värd all respekt, men här är det Rock and Roll Hall of Fame-basisten James Jamerson som gör låten.

52: Bob Dylan - I Want You [1966]

"I took his flute./ No, I wasn't very cute to him, was I?". Haha. Genialt. Det sägs att låten riktar sig till Italien-födda modellen Anita Pallenberg och att den citerade textraden handlar om hennes dåvarande pojkvän, Stones strulpelle Brian Jones. Så fin och uppriktig och bara grym. Avlyssnas med fördel i vackert vårväder.

51: The Beatles - Happiness Is A Warm Gun [1968]

Det finns något väldigt komiskt och lätt sjukligt med människor som är vapenfixerade. När John Lennon, via George Martin, läste "Happiness is a Warm Gun" på omslaget till ett gun magazine (ja, det ska alltid skrivas och uttalas på engelska) tyckte även han att det var en fantastiskt rolig och idiotisk sak att säga. Låten är Maccas White Album-favorit och i min bok är det deras fjärde bästa avkomma.

50: Creedence Clearwater Revival - Fortunate Son [1969]

Jag har säkert sagt det förut, men precis så här vill jag ha min gubbrock. Svängig är bara förnamnet. Lyfts också upp av det otroligt härliga Willy and the Poor Boys-omslaget, som väger upp för det förskräckliga och bisarra Cosmo's Factory-konvolutet som skulle komma året efter.

[Spotify: This is the 60s?]

Jättestor lista: 60-talets 200 bästa låtar [sammanställning]

söndag 29 augusti 2010

60-talets 200 bästa låtar (#129-120)


#129: Roy Hamilton - Crackin' Up Over You [1966]

Roy var mannen som sjöng "You'll Never Walk Alone" före både Gerry & The Pacemakers och The Kop. Året var då 1954. Tolv år senare gavs denna northern soul-anthem ut, men det var först på sjuttiotalet som den nådde en större publik. Den förre proffsboxaren och gospelsångaren var som ni hör begåvad med en mäktig pipa, men likt många andra stora röster tystnade den allt för tidigt. Blott 40 år gammal plockade Roy ned skylten i vad som tros vara ett stroke-anfall.

#128: The Small Faces - All or Nothing [1966]

Trots att Small Faces var ett av de ledande mods- och British Invasion-banden är känslan att de idag är ganska bortglömda. Så var verkligen inte fallet för 44 år sedan, då "All or Nothing" toppade singellistan i England tillsammans med Beatlarnas något blaskiga "Yellow Submarine". Steve Marriotts röst visar var skåpet ska stå i denna trotsiga låt om kärlek och uppbrott.

#127: Love - Always See Your Face [1969]

Nämen hallå där, det första Love-inslaget på listan! En låt jag först upptäckte genom soundtracket till High Fidelity. De första veckorna med låten var en intensiv kärlekshistoria. Det kändes som att den var med mig överallt. Vi trivdes verkligen i varandras sällskap. Men så fann jag andra, och den hittade säkert också andra öron, och vi gled isär mer och mer. Fram tills nu. För som alltid med Arthur Lee så hittar vi tillbaka till varandra. Efter några år tillsammans har vi nu nått fram till den tidpunkten då jag, utan darr på rösten, kan säga att jag älskar (pun intended) Love.

#126: The Who - The Kids are Alright [1965]

Många gånger behövs det inte mer än ringande gitarrer och trallande melodier för att göra strålande pop.

#125: Tommy James & The Shondells - Crimson & Clover [1968]

På den ständigt återkommande frågan "vilken är din favoritfärg?" är mitt nya standardsvar karmosin. Jag vet knappt hur det ser ut, men det är ett kul ord och del av en gammal amerikansk listetta. En sån där låt som jag inte riktigt kan förklara varför jag gillar.

#124: Mott the Hoople - Rock & Roll Queen [1969]

Jag gillar sån där rock 'n' roll-musik, va. Mycket gitarrer, trummor och bas. Och så får det gärna svänga så där härligt rockigt, va.

#123: Thunderclap Newman - Something in the Air [1969]

Det finns ett kapitel i Fredrik Strages Text som handlar om roddare. Om man som jag har varit fascinerad av detta släkte ända sedan Jonas Inde gestaltade Tommy Bohlin är det en ganska engagerande text som beskriver hur livet på vägarna kan se ut. Har du inte läst artikeln är det bara att titta på vårt lands mest TV-vänliga roadie, Nalle Knutsson-sidekicken Jörgen "Jugge" Nohall, för att få dig en rättvis bild av hur roddaren äter, sover och skiter rock 'n' roll. Sen finns det givetvis andra typer, som Who-roadien John "Speedy" Keen, textpappa till "Something in the Air".

#122: The Lovin' Spoonful - Summer in the City [1966]

En hit med biltutor och tryckluftsborrar kommer alltid vara en hit med biltutor och tryckluftsborrar. Jag väljer i det här fallet att bortse från att låten är outsägligt uttjatad och förmodligen inte är förtjänt av en så hög listplacering.

#121: Bettye Swann - Make Me Yours [1967]

En grym låt, kort och gott.

#120: The Sonics - Psycho [1965]

Haha, det är "fullt ös - medvetslös", "plattan i mattan" och alla andra tokuttryck på samma gång. Gerry Roslie dricker inte bara stryknin, här skriker han också ut den gamla lågstadiesmädelsen "psyko". Han ger verkligen allt och det är så befriande skönt att höra.

[Spotify: This is the 60s?]

Jättestor lista: 60-talets 200 bästa låtar [sammanställning]