Lloyd, 51! (Och andra roligheter)

Idag fyller nollhandicaparen i golf, whiskykonnässören och Commotions-sångaren Lloyd Cole 51 år! Det firar jag med att lyssna på den här fina biten från hans andra soloalbum. Önskas något att läsa vid sidan om musiken kan jag rekommendera en intervju som Jan Gradvall gjorde med födelsedagsbarnet för några år sedan (på samma hemsida finns även en äldre, mer djuplodande intervju med samme man, men den orkar jag tyvärr inte leta reda på nu).



Letterman är alltid Letterman och därför också en av få gamla gubbtjuvar som oftast kommer undan med att vara just en arrogant, om än väldigt rolig, gubbtjuv. Med det i åtanke kommer även Lloyd och hans band undan med att det inte direkt sprakar om det här framträdandet. Vi får ett rätt trist och intetsägande solo och vi ser en lätt blaserad studiomusiker med tillhörande studiomusikerfrilla sitta på en barstol och pliktskyldigt slå på sin bas. Nej hörrni, ska sanningen fram så är studioversionen hyfsat många resor bättre.

Det fina i kråksången är nu att den som råkar vara sugen på att lyssna på nyss nämnda studioversion mycket enkelt kan göra det via den spellista som finns länkad längst ner i det här inlägget. Efter inspiration från Joakim och hans fina +1 Song A Day 2012 är jag nu nämligen så fräck att jag kopierar upplägget och skapar min egen dagligt uppdaterade lista med musik som jag tycker extra mycket om för stunden. Förutsättningarna för listan är mycket enkla: en bra sång om dagen, varken mer eller mindre. När det här året är slut ska där alltså finnas 366 stycken låtar. Jättekul och superenkelt. Och eftersom jag är trea på pucken och eftersom det redan har gått 31 dagar av innevarande år, har jag snitsigt nog bunkrat upp med exakt lika många spår. Det kommer att spreta åt många olika håll och kanter - och det kommer att bli jättetrevligt. Häng med, vetja!

Spotify: [en sång om dagen]

2011 i listor

Jaha, då var den tiden på året kommen. Den envetna popkulturtanten som tittar till listmakare världen över har just varit här med sin ficklampa och hämtat den stora sammanfattningen av vad som gjorde det här året lite bättre (och på vissa håll även lite sämre). På förhand trodde jag att det skulle bli svårt att få ihop 20 album och 101 låtar. Min känsla var att 2011 ändå inte var något större musikår. Men nu, med facit i hand, kan jag ändå säga att det har varit helt okej. Jag har säkert missat väldigt mycket hypade grejer, men det kan jag - och troligen ni också - leva rätt bra utan. 20 bra skivor och 101 väldigt bra låtar har jag i alla fall skrapat fram. Mitt pinsamt magra intag av böcker och filmer från året har däremot varit lite svårare att smälta. Jag kan faktiskt inte minnas att jag har läst en enda bok med utgivningsår 2011. Inte okej. Detsamma kan i någon mån även sägas om mitt teveserietittande, som i fråga om långkörare har varit nere på en all-time-low. Och mitt konserttittande har till större delen inte heller det varit något att skriva hem om. Det finns så himla mycket att se och göra hela tiden, men inte ens för en emellanåt lindrigt studerande finns tiden för allt.

Men misströsta inte - tid för listor finns det alltid. Och precis som förra året skriver jag "har du en åsikt, fråga eller önskar bara vädra din ilska eller glädje över något på listan - droppa det i kommentarsfältet så ska jag försöka svara för hur tusan jag tänkte".

År 2011. Vi säger så.

Top 20 Album

20. Wilco - The Whole Love
19. M83 - Hurry Up, We're Dreaming
18. Tennis - Cape Dory
17. Deportees - Islands & Shores
16. Dum Dum Girls - Only in Dreams
15. Girls - Father Son, Holy Ghost
14. J Mascis - Several Shades of Why
13. WU LYF - Go Tell Fire to the Mountain
12. Radiohead - The King of Limbs
11. The Pains of Being Pure at Heart - Belong
10. Kurt Vile - Smoke Ring for My Halo
9. Veronica Falls - s/t
8. Bon Iver - Bon Iver, Bon Iver
7. Cults - s/t
6. Atlas Sound - Parallax
5. I Break Horses - Hearts
4. The War on Drugs - Slave Ambient
3. Yuck - s/t
2. Smith Westerns - Dye it Blonde
1. Real Estate - Days

Bubblare: Crystal Stilts - In Love with Oblivion, The Horrors - Skying, Youth Lagoon - The Year of Hibernation, Woods - Sun & Shade, Washed Out - Within and Without, TV on the Radio - Nine Types of Light, Mikal Cronin - s/t, Cut Copy - Zonoscope, Papercuts - Fading Parade

Top 101 Låtar (max två låtar per artist/band)

101. TV On The Radio - Will Do
100. The Fresh & Onlys - Secret Walls
99. Help Stamp Out Loneliness - Record Shop
98. Stephen Malkmus And The Jicks - Tigers
97. Gil Scott-Heron & Jamie XX - I'll Take Care Of You
96. Weekend - Hazel
95. Wild Flag - Romance
94. Wire - Please Take
93. Cold Cave - Villains Of The Moon
92. WU LYF - Dirt
91. Yuck - Soothe Me
90. Cults - Bumper
89. Lykke Li - Love Out Of Lust
88. Middle Brother - Someday
87. Woods - Be All Be Easy
86. My Morning Jacket - The Day Is Coming
85. Something Fierce - Future Punks
84. Burning Hearts - Into The Wilderness
83. Young Galaxy - Peripheral Visionaries
82. Cass McCombs - County Line
81. Papercuts - Do What You Will
80. Devon Williams - Your Sympathy
79. The Horrors - Still Life
78. The Kills - Future Starts Slow
77. Chad Valley - Now That I'm Real (How Does It Feel?)
76. The Mountain Goats - Never Quite Free
75. Crystal Stilts - Through The Floor
74. Veronica Falls - Come On Over
73. J Mascis - Listen To Me
72. Craft Spells - After The Moment
71. Jim Reid - Black And Blues
70. Smith Westerns - All Die Young
69. I Break Horses - Pulse
68. Jonny - Circling The Sun
67. Me And My Army - The Only One
66. Moon Duo - Mazes
65. Thurston Moore - Circulation
64. Jens Lekman - Waiting For Kirsten
63. Twerps - Dreamin'
62. Other Lives - For 12
61. Jeremy Jay - Caught In A Whirl
60. Big Troubles - Misery
59. Mogwai - Death Rays
58. Nick Lowe - Sensitive Man
57. Tennis - Long Boat Pass
56. Mikal Cronin - Get Along
55. Ty Segall - You Make The Sun Fry
54. John Maus - Quantum Leap
53. Ducktails - Art Vandelay
52. Wilco - Born Alone
51. Syket - With Love
50. The National - Exile Vilify
49. Veronica Maggio - Jag Kommer
48. Radiohead - Codex
47. The War On Drugs - Best Night
46. Junior Boys - Banana Ripple
45. Yuck - Shook Down
44. Youth Lagoon - Seventeen
43. TV On The Radio - Keep Your Heart
42. Acid House Kings - Would You Say Stop?
41. Dum Dum Girls - Bedroom Eyes
40. Anna Järvinen - Lilla Anna
39. Girls - Just A Song
38. The Rapture - How Deep Is Your Love?
37. Real Estate - Green Aisles
36. J Mascis - Not Enough
35. Crystal Stilts - Flying Into The Sun
34. Metronomy - She Wants
33. Woods - Who Do I Think I Am
32. Wye Oak - Civilian
31. Destroyer - Chinatown
30. Atlas Sound - Lightworks
29. Panda Bear - Last Night At The Jetty
28. Washed Out - Amor Fati
27. Pascal - Håll Om Mig [cover]
26. Veronica Falls - Bad Feeling
25. Fleet Foxes - Helplessness Blues
24. The Feelies - Nobody Knows
23. Smith Westerns - End Of The Night
22. Kurt Vile - Jesus Fever
21. Cut Copy - Need You Now
20. Real Estate - It's Real
19. Twerps - Who Are You
18. Young Galaxy - We Have Everything
17. The War On Drugs - Brothers
16. Cults - Abducted
15. The Horrors - Endless Blue
14. Deportees - Islands & Shores
13. Dum Dum Girls - Coming Down
12. M83 - Midnight City
11. WU LYF - Concrete Gold
10. Bon Iver - Towers
9. Kurt Vile - Downbound Train [cover]
8. Kavinsky - Nightcall (Ft. Lovefoxxx)
7. Girls - Vomit
6. Atlas Sound - Mona Lisa
5. Deerhunter - Nosebleed
4. Bon Iver - Calgary
3. I Break Horses - Winter Beats
2. Papercuts - Do You Really Wanna Know
1. The Pains Of Being Pure At Heart - My Terrible Friend

Spotify: [2011: Top 101]

Fyra bra konserter: Håkan Hellström, Slottsskogsvallen, Dinosaur Jr, Göta Källare, The Fresh & Onlys, Pustervik, The Vaccines, Pustervik
Årets konsertupplevelse: Tomas von Brömssens gästspel under Håkan
En albumbesvikelse: Okkervil River - I Am Very Far
Årets skivomslag: Dum Dum Girls - Only in Dreams
Årets musikvideo: Joy Division - Transmission [Playmobile Version]
Årets bästa podcast: Obiter Dictum/Football Weekly
Årets film: Drive
Årets teveserie: Friday Night Lights
Årets sportglädje: AIK (hockey och fotboll)
Saknade: mormor och M

60-talets 200 bästa låtar (#1)

#1: Frank Sinatra - Cycles [1968]

Som alltid när det gäller Cycles finns det så mycket att säga. Men så står man ändå där, tömd på ord men fylld av annat, precis som man ju alltid gör när man kommer i kontakt med de där första tröstande tonerna av låten som bättre än någon annan beskriver hur det emellanåt kan kännas att vara levande.

So I'm down and so I'm out

But so are many others
So I feel like tryin' to hide
My head 'neath these covers

Life is like the seasons
After winter comes the spring
So I'll keep this smile awhile
And see what tomorrow brings

I've been told and I believe
That life is meant for livin'
And even when my chips are low
There's still some left for givin'

I've been many places
Maybe not as far as you
So I think I'll stay awhile
And see if some dreams come true

There isn't much that I have learned
Through all my foolish years
Except that life keeps runnin' in cycles
First there's laughter, then those tears

But I'll keep my head up high
Although I'm kinda tired
My gal just up and left last week
Friday I got fired

You know it's almost funny
But things can't get worse than now
So I'll keep on tryin' to sing
But please, just don't ask me now

[Spotify: this is the 60s?]

Jättestor lista: 60-talets 200 bästa låtar [sammanställning]

60-talets 200 bästa låtar (#3-2)

#3: The Beach Boys - God Only Knows [1966]

Här kommer alla känslorna på en och samma gång. Ledsen, glad, förälskad, obetydlig, hopplös, missförstådd - där har du ett litet axplock av känslor som kan drabba dig när du lyssnar på God Only Knows. Det kan låta flummigt och abstrakt och säkert också barnsligt, men för en musikteoretisk nolla som undertecknad kan många av de där overkligt bra låtarna och deras storhet inte förklaras på ett bättre sätt än genom något så ocoolt som uppriktig tacksamhet över deras blotta existens, att de, i brist på bättre ord, bara är och får en att känna något. I tider när epitetet missbrukas och överanvänds till förbannelse, känns det riktigt att kalla God Only Knows för vad den verkligen är: episk.



#2: The Zombies - Hung Up On A Dream [1968]

Världens vackraste dröm.



[Spotify: this is the 60s?]

Jättestor lista: 60-talets 200 bästa låtar [sammanställning]

60-talets 200 bästa låtar (#6-4)

#6: Love - Alone Again Or [1967]

Jag minns att jag upptäckte Forever Changes efter en recension i Sonic. Jag måste ha varit 21 eller 22 år gammal. Plattan fick betyget tio av tio och lovorden fick mig att göra något som idag, bara några år efter händelsen, kanske kan framstå som föråldrat: Jag gick ner till närmaste skivbörs och köpte skivan. Sedan spelade jag den om och om igen i flera veckor. Och jag vet att jag då tänkte att detta nog måste vara världens bästa album.

Alone Again Or öppnar den där skivan som jag fortfarande håller som en av mina absoluta favoriter. Bryan MacLeans musikaliska hyllning till sin flamencodansande mamma är helt okej i den mer avskalade ursprungsversionen (lyssna här!), men de plågade textraderna gör sig bättre med Arthur Lees röst. Tillsammans med de mer upplyftande blås- och stråkinslagen växer låten sannerligen ut till något alldeles extra.

#5: Bob Dylan - Positively 4th Street [1965]

Jag gillar Dylan väldigt mycket, men jag är inte den som samlar bootlegs och obskyra b-sidor på hög. Jag är med andra ord allt annat än någon insnöad Dylanolog. Av den anledningen tycker jag också att det är lite obekvämt att skriva om mannen. Det är ju sällan någon kan låta så oinitierad och avslöjas som en söndagslyssnare som i fallet Dylan.

Men trots att jag sitter med några bootlegs kort på handen vågar jag säga att jag gillar Positively 4th Street. Väldigt mycket, till och med. Jag råkar nämligen tycka att det är en fantastisk liten bit. Låten cementerar det som gästmixare nummer tre, Kattis, mycket träffsäkert slog fast: en arg Bob är en bra Bob.

#4: Elvis Presley - Suspicious Minds [1969]

1900-talets kanske viktigaste person inom amerikansk popkultur är förmodligen värd en lång och elegant text men det enda jag kan komma upp med är... Fy fan vad bra det är! Jag har svårt att tro på det själv när jag lyssnar, men tydligen finns det minst tre andra låtar som slår The King...




[Spotify: this is the 60s?]

Jättestor lista: 60-talets 200 bästa låtar [sammanställning]

60-talets 200 bästa låtar (#17-10)

Ni har alla hört dem. Ni har alla läst om dem. Det vi kan konstatera - vid sidan om att det inte är särskilt våghalsigt av mig att placera dem här - är att det är åtta helt fantastiska låtar.

Jag kommer alltid bära er med mig. Ni är tio av tio allihopa, och ni toppar säkert många andra listor över världens bästa låtar. Det har, helt rättmätigt, skrivits uppsatser och sjungits lovsånger om er alla. Den fruktansvärda konkurrensen gör dock att ni får nöja er med att buntas ihop på det här viset och lite hafsigt hamna under en och samma bloggpost.

Så vi river av alla åtta på ett bräde. Här har ni dem, några av de bästa låtarna jag någonsin har hört. Och bättre ska det bli.

#17: The Rolling Stones - Street Fighting Man [1968]

#16: The Beatles - A Day in the Life [1967]

#15: Bob Dylan - Like a Rolling Stone [1965]

#14: The Four Tops - Reach Out (I'll Be There) [1967]

#13: The Kinks - Waterloo Sunset [1967]

#12: The Velvet Underground - Heroin [1967]

#11: The Rolling Stones - Gimme Shelter [1969]

#10: The Jackson 5 - I Want You Back [1969]

[Spotify: this is the 60s?]

Jättestor lista: 60-talets 200 bästa låtar [sammanställning]

60-talets 200 bästa låtar (#18)

#18: Nico - These Days [1967]

Brett Anderson har sagt att Nico var världens första goth-sångerska, och visst går det att förstå vad han menar med det. Det finns ett djup och en svärta i hennes röst som känns oförställd. Sedan kan folk få anklaga henne för att inte kunna sjunga bäst de vill, sådana beskyllningar har jag ändå aldrig förstått mig på. Yngwie Malmsteen är säkert en alldeles enastående gitarrist men jag lyssnar hellre på någon som just har lärt sig två ackord på gitarren, förutsatt att det ger mig som lyssnare något i utbyte.

Och gällande det sistnämnda träffar These Days alldeles rätt. Trots att det låter väldigt mycket TVU tycker jag att Nico gör These Days, skriven av mannen på akustisk, hennes dåvarande yngre älskare Jackson Browne, till sin egen melankoliskt hoppfulla juvel. Som 1960-talsikon känns hon dessutom självskriven på listan.



[Spotify: this is the 60s?]

Jättestor lista: 60-talets 200 bästa låtar [sammanställning]

60-talets 200 bästa låtar (#39-30)

#39: The Rascals - Good Lovin' [1966]

Mixen mellan garage och soul blir sällan bättre än så här. The Rascals, som vid den här tiden kallade sig för The Young Rascals, förfinade The Olympics version av låten från klassisk northern soul till något som förmodligen gjorde hela Spencer Davis Group gröna av avund borta på andra sidan pölen. Min far, som var den som introducerade mig för bandet, hävdar att de var The Strokes naturliga föregångare. Den tydliga New York-kopplingen, den ungdomliga fräschören och det italienska arvet har de i alla fall gemensamt.

#38: The Supremes - Love Is Like An Itching In My Heart [1966]

En av väldigt få Holland-Dozier-Holland-skapelser som inte tog Supremes till den översta listplaceringen. Trots det anser jag att det här är det bästa som Diana Ross och gänget spelade in. Motown-trummisen Benny "Papa Zita" Benjamin sätter tempot.

#37: The Beatles - I Am The Walrus [1967]

John har upptäckt syra och vill krångla till det för den lärare på hans gamla skola som låter sina elever analysera Beatles texter. Det är urspårat och flummigt men också Beatles kanske coolaste låt. The Animals Eric Burdon var "The Eggman" - men vem var egentligen "The Walrus"...? Efter viss tvekan petade låten till slut Magical Mystery Tour-kompisen Strawberry Fields Forever från listan.

#36: Sam Cooke - A Change Is Gonna Come [1964]

Mäktig är bara förnamnet. Du kan riktigt höra hur Sam sjunger för en bättre framtid. Tyvärr fick Sam aldrig uppleva ett samhälle befriat från "whites only"-skyltar, då han under mystiska omständigheter gick bort en vecka innan låten släpptes som singel.

#35: MC5 - Kick Out The Jams [1969]

Kraftfullare, piggare och mer vibrerande än all skit som någonsin har uppträtt på Sweden Rock under hårdrocksflagg.

#34: The Who - I Can't Explain [1964]

The Whos bästa låt innehåller nästan allt som jag kräver av en fulländad poplåt.

#33: Neil Young & Crazy Horse - Cowgirl In The Sand [1969]

Avslutningslåten på mästerliga Everybody Knows This Is Nowhere. Inte bästa spår på skivan men med sitt intro och sin feberdrömmande text är det en klassiker av typen "odödlig" och hör därför självklart hemma bland topplaceringarna på en sådan här lista.

#32: The Stooges - I Wanna Be Your Dog [1969]

Nu duggar de välkända låtarna tätt. En tidig högstadiefavorit som aldrig går ur tiden. Rå, skitig och med en aura av arbetarklassromantik krattade den vägen för nästkommande decenniums punkvåg.

#31: Frank Wilson - Do I Love You (Indeed I Do) [1965]

Två och en halv minut pur glädje är vad skivdoktorn ordinerar mot allsköns bekymmer. Alla fjunisar som glider runt på stan med en Northern Soul-väska och undrar vad som egentligen menas har här svaret.

#30: The Byrds - My Back Pages [1967]

The Byrds bästa Dylan-tolkning är också en av tidernas absolut bästa covers. Jag känner bara kärlek till alla som någon gång har haft ett finger med i den här låten. Originalet har onekligen sin charm, men den outsägligt vackra stämsången, de ringande gitarrerna och det något högre tempot lyfter låten till nya, mer ungdomligt upplyftande höjder och kontrasterar mot den mörka texten. Ah, but I was so much older then, I'm younger than that now... Ah, vackrare än så blir det fan inte i den här bloggen.

[Spotify: this is the 60s?]

Jättestor lista: 60-talets 200 bästa låtar [sammanställning]

60-talets 200 bästa låtar (#49-40)

#49: Martha and the Vandellas - Dancing in the Street [1964]

Musikaler är ju bara för jävla tråkiga. De är nästan alltid långtråkiga och sömniga och helt utan nerv. Däremot kan en snyggt placerad glädjescen i en film genast få mig på bättre humör. En glädjeyttring av den typen får gärna börja med att en eller ett par personer strosar fram på en gata. I takt med att den pålagda musiken stegrar i volym och intensitet iscensätter dessa personer sedan en gatufest där folk i alla åldrar sluter upp och dansar loss. Det som från början såg ut som en vanlig gatuscen har nu utvecklas till ett prunkande block party, som - åtminstone på våra breddgrader - inte hör vardagen till. För en kort stund vill vi inget hellre än att gå upp i det där frisläppta och lite halvtokiga. De ser ju ut att ha det så förbannat trevligt - och varför sörja tider som passerat när allt det bästa är nu?! Och titta, där bakom ett trumset sitter Marvin Gaye och bankar. Och bredvid honom står ju den vassa Motown-pennan Ivy Jo Hunter och kompar med en kofot. Helt utan hämningar.

Ja, lite så föreställer jag mig denna, en av Motowns signaturmelodier. Inte bara en dansrökare av guds nåde, utan också en uppmaning till alla ta vara på dina medborgerliga fri- och rättigheter. Oavsett vad som kan tänkas särskilja oss från varandra är vi alla välkomna att stråla samman i danspartyt.


This is an invitation, across the nation/A chance for folks to meet/There'll be laughin' singin', and music swingin'/Dancin' in the street.

Precis så.

#48: Dusty Springfield - So Much Love [1969]

Glöm alla fjantiga nutidspåfund som Duffy och Adele - Englands, och världens, bästa vita soulröst tillhör för alltid Mary Isabel Catherine Bernadette O'Brien. 29 år gammal kommer hon hem till platsen där hennes sånger bor och självklart uppstår ljuv musik. Med hjälp av strålande producenter och fantastiska låtskrivare kan Dusty och hennes mångbottnade natur äntligen slå ut i full blom. Av alla hjärtskärande stycken på den aldrig för hyllade Dusty In Memphis-skivan står So Much Love ut som min favorit.

#47: Love - Live and Let Live [1967]

Det är synd och evig skam att Love aldrig har nått samma status som sina pinsamt överskattade västkustkollegor i The Doors. Å andra sidan vill jag inte heller att den egensinnige och gåtfulle Arthur Lees eftermäle ska gå samma överexploaterade öde till mötes som hos Jim Morrison. På det som mycket väl kan vara hela decenniets bästa album dominerar de akustiska gitarrerna, men i Live and Let Live påminns lyssnaren om gruppens mer punkiga historia. På The Summer of Love hörs upploppsklockan ringa, drogerna är snart slut och borta i Vietnam pågår ett smutsigt krig. Vad bättre finns då att göra än att lyssna på Live and Let Live?

46: Procul Harum - A Whiter Shade of Pale [1967]

Man kan göra en debutsingel och man kan göra en debutsingel. Med över tio miljoner sålda singlar känns det inte överdrivet att kalla A White Shade of Pale för inte bara ett lyckat förstlingsverk, utan också en dunderhit. Den må vara sönderspelad och uttjatad, men en sån här sällsamt vacker och stämningsfull resa går banne mig inte att utelämna från en lista av det här slaget.

45: Jackie Wilson - (Your Love Keeps Lifting Me) Higher and Higher [1967]

Det är faktiskt fastslaget att alla goda människor gillar (Your Love Keeps Lifting Me) Higher and Higher. Ja, det är bara att hålla med det nätalias som skriver att det är en "eye-openin, finger poppin, head bobbin', foot stompin, soul smilin moment".

44: The Supremes - I Hear a Symphony [1965]

Den grupp med allra flest spår på den här listan torde vara The Funk Brothers. De kanske inte är som mest framträdande i I Hear a Symphony, men ett saxsolo här och en tempohöjning där kan onekligen spela stor roll i skapandet av en hållbar låt. I samklang med en fantastisk röst och lite handklapp kan slutresultatet bli popmusik med toner så upplyftande att de för alltid kommer vara "so inviting, so exciting".

43: The Mamas & The Papas - California Dreamin' [1965]

Den stora 60-talsdrömmen förpackad på två minuter och 42 sekunder. Tidlös på samma sätt som den mänskliga längtan efter något större, bättre och vackrare.

42: Van Morrison - Sweet Thing [1968]

Van the Man blickar framåt och glömmer för en stund ryggsäcken med gårdagens bekymmer. Tröstande och - om den ostiga meningsföljden tillåts - bara så oerhört jävla hoppfull och vacker.

41: Smokey Robinson & The Miracles - The Tracks of My Tears [1965]

En av världens bästa kärleksballader med drabbande och väldigt smarta textrader. I ett annat liv vill jag nog också heta Smokey, vara förärad med en fantastisk röst och ingå i ett häftigt soulband.

40: The Velvet Underground - Sunday Morning [1966]

Det lenande klockspelet vaggar in en i en önskan om att fortsätta snooza, men så kommer Lous röst in och man förstår att det är dags att gå upp. Några solstrålar letar sig in i rummet, du gnuggar gruset ur ögonen och påminns om att det för det mesta ändå är rätt skönt att leva.

[Spotify: This is the 60s?]


Jättestor lista: 60-talets 200 bästa låtar [sammanställning]

60-talets 200 bästa låtar (#59-50)

#59: The Four Tops - Standing In The Shadows Of Love [1966]

The Four Tops är mina soulfavvisar. I den här låten, till vissa delar misstänkt lik en annan Four Tops-dänga, sjunger Motowns kanske vassaste röst med all "heart and soul" han kan uppbåda. Den lilla kören gör även sitt för att lyfta denna fantastiska pärla.

#58: Smokey Robinson and the Miracles - I Second That Emotion [1967]

Ännu en underbar Motown-hit. Smokey är betuttad i en dam som i Norge säkert hade gått under beskrivningen "luremus". Men han vill inte vara en del av någon sådan relation. Om tjejen skulle komma på andra tankar garderar han sig dock med att han kan "second that emotion".

57: Jim Ford - Love On My Brain [1969]

Jim Fords liv är som ett bättre filmmanus. Nick Lowe har sagt att Ford är hans största musikaliska influens, och en gång i tiden hängde Jim med Sly Stone och skrev låtar till Aretha Franklin och Bobby Womack. Men så drog han sig tillbaka och försvann bort från kartan. Under flera decennier var han försvunnen. 2006 spårade dock Sonic-skribenten L-P Andersson upp honom och skrev ett längre reportage om hans liv i tidningen. I samma veva hittades också flera tidigare outgivna låtar med mannen. Dessa kom året efter mötet att ges ut på samlingsskivan The Sounds Of Our Time, där outgivet material blandades med låtar från hans förbisedda kultklassiker Harlan County från 1969. Albumet hyllades och Jim upplevde för en stund en oväntad revival. Lyckan varade dock inte så länge - i november 2007 hittades han nämligen död i sin husvagn. Love On My Brain visade tydligt att han besatt en viss talang för musikskrivande.

56: Love - Maybe The People Would Be The Times Or Between Clark And Hilldale [1967]

Det säger en del om Forever Changes när skivans fjärde bästa låt placerar sig på plats 56 över 60-talets allra bästa låtar. Arthur Lee är inte bara en av historiens coolaste frontmän - han kommer, trots sin död, också alltid vara ett geni.

55: The Four Tops - Baby I Need Your Loving [1964]

Här har vi grabbarna igen. Blandningen Four Tops, Motown och Holland-Dozier-Holland var inte så pjåkig.

54: The Lovin' Spoonful - Do You Believe In Magic [1965]

Åh, pop blir nästan inte bättre än så här. Det är med ett fånigt leende på läpparna jag sitter och lyssnar och konstaterar att jag för alltid tror på popmagi och "the power of music". Det är på tok för sällan jag hör den här låten ute på lokal.

53: Stevie Wonder - I Was Made To Love Her [1967]

Stevie är värd all respekt, men här är det Rock and Roll Hall of Fame-basisten James Jamerson som gör låten.

52: Bob Dylan - I Want You [1966]

"I took his flute./ No, I wasn't very cute to him, was I?". Haha. Genialt. Det sägs att låten riktar sig till Italien-födda modellen Anita Pallenberg och att den citerade textraden handlar om hennes dåvarande pojkvän, Stones strulpelle Brian Jones. Så fin och uppriktig och bara grym. Avlyssnas med fördel i vackert vårväder.

51: The Beatles - Happiness Is A Warm Gun [1968]

Det finns något väldigt komiskt och lätt sjukligt med människor som är vapenfixerade. När John Lennon, via George Martin, läste "Happiness is a Warm Gun" på omslaget till ett gun magazine (ja, det ska alltid skrivas och uttalas på engelska) tyckte även han att det var en fantastiskt rolig och idiotisk sak att säga. Låten är Maccas White Album-favorit och i min bok är det deras fjärde bästa avkomma.

50: Creedence Clearwater Revival - Fortunate Son [1969]

Jag har säkert sagt det förut, men precis så här vill jag ha min gubbrock. Svängig är bara förnamnet. Lyfts också upp av det otroligt härliga Willy and the Poor Boys-omslaget, som väger upp för det förskräckliga och bisarra Cosmo's Factory-konvolutet som skulle komma året efter.

[Spotify: This is the 60s?]

Jättestor lista: 60-talets 200 bästa låtar [sammanställning]

Lista: The Go-Betweens 25 bästa låtar

När min listmakarkamrat Martin presenterade sin lista över de 40 bästa The Go-Betweens-låtarna skrev jag i kommentarsfältet att jag skulle försöka utarbeta en liknande ranking.

Så This Is Pop?-läsare, The Go-Betweens-vänner och övriga - här är den livsnödvändiga listan! Vi talar om de 25 bästa låtarna från bandet som gav oss 80-talets kanske bästa album, 16 Lovers Lane. Men också om ett gäng australiensare som från 70-talets slut och ända in på 00-talet har givit ut mängder med fantastiska poplåtar. Titta bara här!

1. Quiet Heart, 16 Lovers Lane [1988]
2. I'm All Right, 16 Lovers Lane [1988]
3. Spring Rain, Liberty Belle and the Black Diamond Express [1986]
4. Right Here, Tallulah [1987]
5. Love Goes On!, 16 Lovers Lane [1988]
6. Lee Remick, Lee Remick [1978]
7. Streets of Your Town, 16 Lovers Lane [1988]
8. People Say, People Say [1979]
9. Boundary Rider, Oceans Apart [2005]
10. Bye Bye Pride, Tallulah [1987]
11. Dive for Your Memory, 16 Lovers Lane [1988]
12. Darlinghurst Nights, Oceans Apart [2005]
13. You Can't Say No Forever, 16 Lovers Lane [1988]
14. To Reach Me, Liberty Belle and the Black Diamond Express [1986]
15. Cattle and Cane, Before Hollywood [1983]
16. I Need Two Heads, Send Me a Lullaby [1982]
17. Two Steps Out, Step Out, Before Hollywood [1983]
18. Bachelor Kisses, Spring Hill Fair [1984]
19. Was There Anything I Could Do?, 16 Lovers Lane [1988]
20. Karen, Lee Remick [1978]
21. In the Core of a Flame, Liberty Belle and the Black Diamond Express [1986]
22. That Way, Before Hollywood [1983]
23. Love Is A Sign, 16 Lovers Lane [1988]
24. Apology Accepted, Liberty Belle and the Black Diamond Express [1986]
25. Eight Pictures, Send Me a Lullaby [1982]

60-talets 200 bästa låtar (#69-60)

#69: The Velvet Underground - What Goes On [1969]

Över allt annat vill Lou Reed vara en "rhythm guitar player". What Goes On leds också framåt av Reeds klanderfria gitarrspel, och tillsammans med raderna "Lady be good/Do what you should/It's gonna be all right" är det en av Velvets mest upplyftande låtar. Lyssna gärna på tungt VU-influerade The Feelies version av låten.

#68: Sam & Dave - Hold On, I'm Comin' [1966]

Det sägs att Sam och Dave skydde varandra som pesten, men på välkända Hold On, I'm Comin märks det då inte. Samspelet mellan rösterna är perfekt. En Stax-producerad pärla som håller i alla väder och alla tider.

#67: The Who - Pictures of Lily [1967]

Vad handlar den om? Bilder av en sedan lång tid tillbaka död kvinna? Rentav oskyldig, ogenerad tonårsmasturbation? Det är upp till lyssnaren att avgöra. Själv älskar jag det enkla, vägvinnande låtbyggandet som föranledde 70-talets underbara power pop-våg.

#66: Otis Redding - Try a Little Tenderness [1966]

Ursprungligen skriven redan 1932, men senare tolkad av en rad artister och band är det Otis Reddings version som är mest känd bland folk. Med känslig stämma sjunger en av mina absoluta soulsångare en av historiens bästa kärlekslåtar.

#65: The Supremes - You Keep Me Hangin' On [1966]

Mästerliga produktionsteamet Holland-Dozier-Holland hittade musik överallt. Gitarrslingan i You Keep Me Me Hangin' On är t ex hämtad från en morsesignal som Lamont Dozier hörde. Diana Ross är säkert en uppblåst och rätt vidrig person, men ihop med sina Supremes-systrar och Motowns Funk Brothers vill jag då inte höra någon annans röst.

#64: Nick Drake - Time Has Told Me [1969]

Jag föreställer mig att få artister är lika salongsfåtöljvänliga som Nick Drake. En mätt mage, en bättre alkoholhaltig dryck och lite Nick Drake. Ibland behövs det inte mer här i livet. Salongen och dess omgivning låter dig lättare vaggas in i Drakes varma, atmosfäriska värld som vilar på en innerlig röst, en gitarr och små pianostänk här och där. Raden "Time has told me you're a rare rare find/A troubled cure for a troubled mind" är inte bara låtens mest minnesvärda, det är också därifrån som Robert Smith fick idén till sitt bandnamn.

#63: Archie Bell & The Drells - Tighten Up, Pt. 1 [1968]

Jag har en nära vän som är fruktansvärt musikalisk. Ibland är det nästan irriterande att höra honom ta ut låtpartier på gitarr eller piano, som om det vore världens enklaste sak. Vi delar inte riktigt samma musiksmak, men vissa bitar uppskattar vi båda två. Tighten Up är en av dessa. I sällskap med honom är det numera standard att någon gång spela låten. Och inte mig emot. Låten var inte bara en fruktansvärd succé på sin tid, utan är än idag en av de funkigaste och coolaste låtarna jag känner till. Lyssna gärna på Yo La Tengos lekfulla version av låten, hämtad från deras härliga coverskiva Yo La Tengo Is Murdering The Classics.

#62: Nico - I'll Keep It With Mine [1967]

Det finns få röster som berör mig lika mycket som Nicos mörka och dystra stämma. Här tolkar hon Dylan med den äran.

#61: The Beach Boys - Don't Worry Baby [1964]

Brian Wilsons försök att göra en egen Be My Baby är Beach Boys finaste stund pre-Pet Sounds. Refrängen är oantastlig. Harmonierna är lena, lugna och tröstande. Det är, för att citera Hardy Nilsson, "stor pop".

#60: Frankie & The Classicals - What Shall I Do [1967]

Fan, jag vet inte mer om det här än att det är Northern Soul av allra bästa snitt. Hänförande refräng!


[Spotify: This is the 60s?]

Jättestor lista: 60-talets 200 bästa låtar [sammanställning]

Zooey's Record Collection

På den finfina musiktorrentsajten what.cd har någon vardagshjälte satt ihop ett litet kollage med skivor som skådisen och She & Him-halvan Zooey Deschanel har talat sig varm om på sin twitter. Om detta tilltag kan man nog tycka lite olika. Typ att det skulle vara en aning creepy eller mindre livsavgörande. Själv blev jag, vid 25 års ålder, mest påmind om vilken kanonkändiscrush Zooey är.

För den som uppskattar kombinationen Zooey, musik och listor följer därför skivorna som hittills ingår i kollaget:

Various Artists - A Christmas Gift for You From Phil Spector
The Beach Boys - The Beach Boys' Christmas Album
Bing Crosby & The Andrews Sisters - A Merry Christmas with Bing Crosby and The Andrews Sisters
Nat King Cole - The Christmas Song
Vince Guaraldi Trio - A Charlie Brown Christmas
Colin Blunstone - One Year
Teenage Fanclub - Songs from Northern Britain
Aretha Franklin - Aretha Now
Big Star - #1 Record
The Beach Boys - Friends
Dusty Springfield - Dusty In Memphis
John Cale - Paris 1919
The Rutles - s/t
Gene Clark - Roadmaster
Paul McCartney - Ram
Harry Nilsson - A Little Touch of Schmilsson in the Night
Marshall Crenshaw - Field Day
Various Artists - A Motown Christmas
Teenage Fanclub - Shadows
Superchunk - Majesty Shredding
Syd Barrett - Opel
Judee Sill - s/t
The Louvin' Brothers - Christmas with The Louvin' Brothers
Yoko Ono - Feeling the Space
Aretha Franklin - Soul '69
The Impressions - This Is My Country
The Zombies - Odyssey and Oracle
Pearly Gate Music - s/t
Blur - Parklife
Elvis Costello & The Attractions - Imperial Bedroom
Jonny - s/t
Stevie Wonder - Songs in the Key of Life
Dillard & Clark - The Fantastic Expedtion of Dillard & Clark
Skeeter Davis - End of the World

Sådärja. Där har ni dagens viktigaste lista. Nu är det bara att börja bocka av.

Jag själv säger precis som den förståndshandikappade kille som varje dag var inne i butiken jag en gång jobbade i och som varje gång någon av motsatt kön befann sig inom greppbart avstånd från honom med hög röst ropade ut "vilken kvinna!".

60-talets 200 bästa låtar (#79-70)

#79: The Rolling Stones - Under My Thumb [1966]

Nä, det var inte lätt att välja fem Stones-låtar, men till slut fick Under My Thumb en plats på listan. När jag en gång i tiden fastnade för låten var jag inte alls medveten om att den har blivit anklagad för sitt anti-feministiska tema eller att det var under detta nummer som en person ur den Hells Angels-ledda vaktstyrkan hade ihjäl Meredith Hunter på en konsert 1969. Men allting behöver inte alltid sättas i en jävla kontext och intellektualiseras - det räcker med att lyssna på låten och sedan fråga dig själv om du gillar det inte. Jag kommer i vilket fall alltid att svara jakande på den frågan.

#78: The Velvet Underground - I'm Waiting for the Man [1967]

Ludlow Street måste vara en av New Yorks mest omsjungna gator. Här hade också Andy Warhols skyddslingar ett litet krypin. Jag vill inbilla mig att de där och då befann sig på rätt plats på vår planet. Ibland förhöjde de upplevelserna med någon substans, och ibland kom det också ut en låt om hur man kan roa sig med 26 dollar på fickan. Gitarrerna hypnotiserar på det där sättet att man hoppas att de ska fortsätta i all evighet. Och så den där basslingan som ligger och puttrar i bakgrunden mest hela tiden för att mot slutet få lite skön egentid. Mmm... Enda plumpen i protokollet är min och mina popquizkamraters miss för några månader sedan. Vi skrev "for MY man" som svar, vilket, om man betänker att detta tillhör popkanon, så klart är totalt oförlåtligt.

#77: The Kingsmen - Louie Louie [1963]

Det är klart att en av vår tids första, bästa och senare mest tolkade rocklåtar ska få plats på den här listan. Ursprungligen skriven 1955 men för många mest ihågkommen för just den här versionen av The Kingsmen. Äger ett vägvinnande sound.

#76: Jackie DeShannon - When You Walk in the Room [1963]

19 år gammal sjunger Jackie denna, sin egenförfattade bit om en igenkännbar känsla, med en imponerande styrka och pondus. Jag vågar säga att jag gillar låtens alla 187 sekunder lika mycket.

#75: The Beatles - I'm Looking Through You [1965]

För att Rubber Soul nog är min favoritskiva och för att det är en nästintill perfekt poplåt. John är min favorit men Macca kan allt skapa sina popmelodier han också.

#74: Smokey Robinson & The Miracles - The Tears of a Clown [1967]

Om den förra låten var popperfektion så undrar jag om inte den här dängan balanserar på gränsen till Motown-perfektion.

#73: The Kinks - Sunny Afternoon [1966]

Slår jag upp ordet "lazy" i en ordbok så förväntar jag mig en bild på Ray Davies. Ingen smälter genomgående samman text och melodi på samma briljanta vis.

#72: Billy Nicholls - Girl from New York [1968]

Albumet som låten är hämtad från, Would You Believe, ska vara en av de mest eftersökta rariteterna från den här tiden. Det kan man förstå när man hör Girl from New York, en driven, småpsykedelisk sak med Union Jack fastsydd på jackan (och med Small Faces Steve Marriott på lead guitar).

#71: The Foundations - Build Me Up Buttercup [1968]

Ahh, en instant hit! Det spritter i benen och det går inte att sitta still. För mig blir det knappast mer 60-tal än så här.

#70: The Rolling Stones - Jumpin' Jack Flash [1968]

Blä. Pallar inte skriva mer. Men en grym gitarrocklåt.

[Spotify: This is the 60s?]

Jättestor lista: 60-talets 200 bästa låtar [sammanställning]

My Year In Lists

Se opp, du som inte gillar listor! Vi skriver den 8 december 2010, vilket enligt mången popkulturkalender betyder att det är hög tid för en årssammanfattning i listformat. Nedanför kan du som är intresserad läsa vad och vilka som gjorde mitt musik- och popkulturår lite bättre (och ibland lite sämre).

Har du en åsikt, fråga eller önskar bara vädra din ilska eller glädje över något - droppa det i kommentarsfältet så ska jag försöka svara för hur tusan jag tänkte.

Top 20 Album:

20. Allo Darlin' - s/t
19. Lloyd Cole - Broken Record
18. Roky Erickson with Okkervil River - True Love Cast Out All Evil
17. Belle and Sebastian - Write About Love
16. Laura Marling - I Speak Becuase I Can
15. Spoon - Transference
14. The National - High Violet
13. Laura Veirs - July Flame
12. Hot Chip - One Life Stand
11. Woods - At Echo Lake
10. Säkert! - Facit
9. LCD Soundsystem - This is Happening
8. The Walkmen - Lisbon
7. Håkan Hellström - 2 Steg Från Paradise
6. Teenage Fanclub - Shadows
5. Wild Nothing - Gemini
4. Deerhunter - Halycon Digest
3. Beach House - Teen Dream
2. The Radio Dept. - Clinging to a Scheme
1. Arcade Fire - The Suburbs

Bubblare: Shearwater - The Golden Archipelago, Caribou - Swim, Robyn - Body Talk, Pt. 1, The Fresh & Onlys - Play It Strange, Vampire Weekend - Contra, The Morning Benders - Big Echo

Top 75 Låtar (max två låtar per artist/band):

75. Vampire Weekend - White Sky
74. Standard Fare - Love Doesn't Just Stop
73. Spoon - I Saw The Light
72. The Bees - I Really Need Love
71. Seapony - Dreaming
70. Phantogram - When I'm Small
69. Perfume Genius - Mr. Peterson
68. Egyptian Hip Hop - Rad Pitt
67. Thee Oh Sees - I Was Denied
66. Beach Fossils - Daydream
65. Masshysteri - Botten Är Nådd
64. Tennis - Marathon
63. Girls - Substance
62. CEO - Come With Me
61. Sharon Van Etten - Don't Do It
60. Summer Camp - Ghost Train
59. Lloyd Cole - Why in the World?
58. Allo Darlin' - Dreaming
57. Broken Bells - The High Road
56. Ariel Pink's Haunted Graffiti - Round and Round
55. Yuck - Georgia
54. Angus & Julia Stone - Big Jet Plane
53. Efterklang - Modern Drift
52. Roky Erickson with Okkervil River - Goodbye Sweat Dreams
51. Wolf Parade - Yulia
50. Yeasayer - O.N.E.
49. Ty Segall - Girlfriend
48. Spoon - Written In Reverse
47. Craft Spells - Party Talk
46. Beach House - Zebra
45. The Walkmen - Blue As Your Blood
44. Teenage Fanclub - Baby Lee
43. The Morning Benders - Excuses
42. Hot Chip - Take It In
41. Generationals - Trust
40. Cee-Lo - Fuck You
39. Foals - Spanish Sahara
38. Cults - Go Outside
37. LCD Soundsystem - All I Want
36. Belle and Sebastian - I Didn't See It Coming
35. Crystal Castles - Not In Love (Ft. Robert Smith)
34. Wild Nothing - Chinatown
33. Beach House - Take Care
32. Robyn - Dancing On My Own
31. Caribou - Odessa
30. Badly Drawn Boy - Too Many Miracles
29. Summer Camp - Round the Moon
28. Laura Veirs - July Flame
27. Woods - Blood Dries Darker
26. Wolf Gang - Back to Back
25. The Radio Dept. - The New Improved Hypocrisy
24. Magic Bullets - Lying Around
23. Deerhunter - He Would Have Laughed
22. Weekend - End Times
21. The Walkmen - Angela Surf City
20. Pepper Rabbit - Older Brother
19. The Pains Of Being Pure At Heart - Say No To Love
18. LCD Soundsystem - You Wanted A Hit
17. Broken Social Scene - World Sick
16. Gorillaz - On Melancholy Hill
15. Arcade Fire - Sprawl II (Mountains Beyond Mountains)
14. Wild Nothing - Live In Dreams
13. Woods - Suffering Season
12. Crystal Stilts - Shake The Shackles
11. The Radio Dept. - Heaven's On Fire
10. Håkan Hellström - River En Vacker Dröm
9. The Crookes - Backstreet Lovers
8. The Fresh & Onlys - Waterfall
7. The National - Bloodbuzz Ohio
6. Arcade Fire - Modern Man
5. Håkan Hellström - Du Är Snart Där
4. Real Estate - Out Of Tune
3. Säkert! - Får Jag
2. Deerhunter - Desire Lines
1. Teenage Fanclub - When I Still Have Thee

Spotify: [2010: Top 75]

Fem bra konserter: LCD Soundsystem, Way Out West, Teenage Fanclub, Trädgår'n, The Morning Benders, Pustervik, The xx, Way Out West, Laura Veirs, Mejeriet
Årets konsertupplevelse: All My Friends på Way Out West
Tre albumbesvikelser: The Magnetic Fields - Realism, Seabear - We Built A Fire, Band Of Horses - Infinite Arms
Årets äckligaste hajp: Witch House
Årets R.I.P.: Alex Chilton
Årets musiksajt-som-jag-spenderar-för-mycket-tid-framför: Last.fm
Årets musikbloggärning: Conzolation Prizes
Årets blandskiva: #22
Årets skivomslag: Wild Nothing - Gemini
Årets popmusikhjälte: Edwyn Collins
Årets musikvideo: Summer Camp - Round the Moon
Årets bästa podcast: Obiter Dictum / Filip & Fredrik
Årets webb-tv: FAN-TV
Årets film: Crazy Heart (har sett alldeles för få 2010-filmer)
Årets film II: Withnail and I
Årets tre bästa tv-serier: Rubicon, This Is England '86, Sherlock
Årets dokumentär: The Cove (2009, men ändå...)
Årets rockdokumentär: Blur - No Distance Left To Run
Årets bok: Döda vita män (Tror knappt jag har läst nån annan 2010-bok)
Årets bocka-av-en-klassiker I: Dumskallarnas sammansvärjning
Årets bocka-av-en-klassiker II: Tärningsspelaren
Årets bästa bok om musik: Rip it Up and Start Again
Årets sportbesvikelse: AIK Fotboll
Årets sportglädje: AIK Hockey
Årets enskilt största idrottsinsats: silver i poppubquiz (=violshots)
2010: Teppanyakihäll

.

60-talets 200 bästa låtar (#89-80)

#89: The Walker Brothers - My Ship Is Comin' In [1965]

"Bröderna" Walker är ena hala jävlar. Från det jag har hört av brödratrion och Scotts solokarriär tycker jag att det lätt blir för mäktigt, men här balanserar de med känsliga steg på rätt sida gränsen om det äckelpompösa.

#88: Irma Thomas - Break-A-Way [1964]

Irma! Bara namnet är ju för härligt. Det blir inte mer bortglömd gula Blend-faster än så. Men nu talar vi ändå om "The Soul Queen of New Orleans", i andra sammanhang kanske mest känd för Time Is On My Side men på den här bloggen alltså framhållen för denna riviga lilla sak. För den handklapps- och bakgrundskörsvage dukar vi fram fasters vita linnedukar.

#87: Lorraine Ellison - Stay With Me Baby [1969]

För någon månad sedan här i bloggen nämnde jag vilken fantastisk skiva Stay With Me är. Det finns ett par, tre spår där Lorraine med tillhörande pipa slår undan den berömda mattan på en. Titellåten fungerar som en alldeles perfekt introduktion till hennes elva låtar korta skivkarriär.

#86: Fleetwood Mac - Man of the World [1969]

På den nya och på vissa håll lite för hyllade Håkan Hellström-skivan går en textrad "filosofiskt missnöjd, ekonomiskt bortskämd". Det är lite samma tema i den här hänförande låten, skriven av den Peter Green som vissa rockrävar hävdar är det riktiga Fleetwood Mac.

85: The Association - Never My Love [1967]

Enligt trovärdiga beräkningar från 1999 är Never My Love den näst mest spelade låten i världshistorien efter ettan You've Lost That Lovin' Feelin' och före trean Yesterday. Den sammanlagda radiotiden under låtens tre inledande decennier uppgår till smått makabra 40 år. Det är med andra ord rättvist att utfärda en viss varningsflagg för sönderspelning här. Men samtidigt är en bra låt alltid en bra låt, och The Association-versionen är för mig fortfarande ganska så behaglig att låta sig vaggas in i.

84: The Shangri-La's - Past, Present and Future [1966]

Av sextiotalets alla tjejgrupper utmärker sig tjejerna från Queens med sina djupa och emellanåt rätt dystra texter. Bara det gör att man har ett extra gott öga till dem. När de sedan tar hjälp av ingen mindre än Beethoven faller prettot som gömmer sig inom mig pladask.

83: Frank Sinatra - It Was a Very Good Year [1965]

Ingen kan sjunga om livets goda viner med samma eleganta och värdiga stämma som gamle Ol' Blue Eyes.

82: Dusty Springfield - Just a Little Lovin' [1968]

Det är klart att Dusty ska vara med på den här listan. Svårigheten har varit att välja rätt låt. Den här gången föll valet på Just a Little Lovin', vilken, för att tala i musikjournalisttermer, låter lite som en sommarbris.

81: The Byrds - Goin' Back [1967]

Lättviktig skit, det var vad David Crosby ansåg om låten innan han kort därefter valde att avsluta sina åtaganden i bandet. Jag håller såklart inte med honom i det omdömet. Lyssna bara på den avslutande halvminuten - precis så vill jag nämligen ha min lättviktiga skit serverad.

80: Van Morrison - Madame George [1968]

Sent ska syndaren vakna. Jag som länge har förfäktat åsikten om att Van Morrison är en tråkig jävel är nu redo att erkänna att han trots allt har sina stunder.

[Spotify: This is the 60s?]

Jättestor lista: 60-talets 200 bästa låtar [sammanställning]

60-talets 200 bästa låtar (#99-90)

#99: Jackson C. Frank - I Want to Be Alone (Dialogue) [1965]

Alla har vi någon gång varit där. Ibland vill man bara vara ensam och borta från allt. Få beskriver detta bättre än det tragiska livsöde som en gång var Jackson C. Frank. Som liten var han med om en elak brand som tog ifrån honom många av hans bästa kompisar, och efter den händelsen kom han att kämpa i ständig uppförsbacke genom livet. Sedermera tog depressioner och annat över, men någonstans däremellan hann han också spela in en skiva som tillhör det här decenniets allra vackrast bevarade hemligheter.

#98: The Flirtations - Nothing But a Heartache [1968]

Inte kommer väl soul i denna täta, upplyftande och kärleksfyllda förpackning längre?

97: Darlene Love - Christmas (Baby Please Come Home) [1963]

Jullåtar? Då tänker ni en hemsk decemberlördag i Nacka Forum eller någon annan gudsförgäten och själlös galleria. Jag vet hur det är. Jag har själv arbetat på ett sånt ställe och vill därför att The Real Group och alla andra bidragande as ska veta vilka men det sätter. Vilken brutal och utdragen misshandel som ens hörselorgan utsätts för. Det finns dock ett undantag från dessa återkommande låtar som jag fortfarande kan uppskatta - ja, jag kan till och med kosta på mig att le lite när jag hör den - och det är den här nästan tre minuter långa julklappen, ursprungligen menad för Ronnie Spector, men i efterhand alltid ihågkommen med Darlene Love.

96: The Impressions - People Get Ready [1965]

Just get on board and thank the lord for Curtis Mayfield.

95: The Beatles - I Should Have Known Better [1964]

Ah, nu hör jag några som skruvar på sig i salongen och frågar sin stolsgranne om I Should Have Known Better verkligen är Beatles sjätte bästa låt. Det gör ni rätt i. Det förhåller sig förmodligen inte så, men just idag, just nu, får den representera deras tidiga period. En stor del av det här mastodontprojektet har nämligen ägnats åt vilka sex låtar som Fab Four ska få med. Bara i det här fallet, att försöka få med en låt från deras lite enklare och ibland allt för bortglömda period, fanns det alldeles för många låtar att välja bland. Vi tackar I Want to Hold Your Hand, Any Time At All, Please Please Me, Eight Days a Week och många, många fler för en god match och hälsar deras sista munspelsintro och Harrisons tolvsträngade Rickenbacker upp på scenen. Alla är välkomna att skaka sina lurviga.

94: The Supremes - You Can't Hurry Love [1966]

Äh, ni kan ju fortsätta stå upp. Jobba gärna på samma sätt som de tycks göra i den härliga bilden längst upp. Händerna är viktiga, men glöm inte bort de lätta höfterna. Så ja. Mitt i all denna glädjeyra vill den tyske kalenderbitaren inom mig bara passa på att uppmärksamma er om att det ni just nu hör alltså är Diana Ross och tjejernas sjunde listetta och att en man vid namn Paul Weller skulle ha stor nytta av låten 16 år senare i skapandet av en annan rätt klämkäck dänga.

93: The Isley Brothers - This Old Heart of Mine (Is Weak for You) [1966]

Vi fortsätter på Motown- och Holland-Dozier-Holland-spåret. Utöver det att detta nu börjar kännas som en enda lång ansökan om DJ-jobb på Fasching finns inte mycket mer att säga än att det låter fantastiskt. Och svaret på frågan är ja - det går bra att fortsätta ta den där svängomen.

92: The Beach Boys - Wouldn't It Be Nice [1966]

När Animal Collective var som mest i ropet gick det att läsa mycket om deras uppenbara Beach Boys-influenser. På Wouldn't It Be Nice kan man helt klart höra att dessa påståenden inte är tagna från luften. Jag känner nu att låten förmodligen är värd en bättre placering på listan, men gjort är gjort och Brian Wilson är trots allt ändå ett geni.

91: Bob Dylan - Don't Think Twice, It's All Right [1963]

För mig är det nästan omöjligt att inte drabbas av skrivkramp när det gäller Dylan. Så mycket har redan sagts, så mycket har redan tolkats och så många andra än jag kan honom så mycket bättre. Det blir därför mest pinsamt om jag ska lägga ut orden om honom här. Nöj er med att lyssna på låten - den är rätt bra.

90: The Kinks - Victoria [1969]

Ray Davies, förste satiriker av popvärlden.

Och så drottningmodern, innehavare av världens läskigaste ämbetsnamn, på tillfälligt ölstopp i Londons East End.

[Spotify: This is the 60s?]

Jättestor lista: 60-talets 200 bästa låtar [sammanställning]