Omfamna omslaget: Geto Boys - We Can't Be Stopped [1991]

I slutet på nittiotalet försökte jag mig på det här med hip hop. Egentligen gillade jag ju Oasis, Smashing Pumpkins, Blur och allt sånt där, men ett par av mina bästa vänner var väldigt inne i raprörelsen och läste The Source och bar häftiga kedjor och kunde många tuffa uttryck. Jag ville inte vara mycket sämre och köpte därför på mig cd-skivor med Method Man, Notorious B.I.G. och 2pac. Den voluminöse Biggie Smalls var den som föll mig mest i smaken, men större delen av den övriga rapsamlingen stod mest och poserade i skivhyllan i händelse av att någon homie skulle titta förbi på en oanmäld inspektion.

Nuförtiden lyssnar jag sällan på hip hop. Kanske beror det på att jag tycker den i musikväg så uttjatade äktheten inte längre finns där. Jag inbillar mig nämligen att artisterna från åttio- och nittiotalet var lite hårdare, lite mer äkta. Som okunnig i ämnet har jag förmodligen helt fel, det jag vet är dock att jag nästan uteslutande lyssnar på den gamla skolan när jag vill minnas tillbaka uppväxten i det svarta Vasastan.

Låt nu det här dravlet fungera som bakgrund när vi hoppar på Geto Boys "We Can't Be Stopped"-omslag från 1991.



Vad har hänt? Att det skett en olycka står ganska klart för oss. Vi befinner oss i sjukhusmiljö och den ompysslade passar på att sköta korrespondensen med hjälp av vad som förmodligen är 1991 års hetaste mobil, samtidigt som han leds framåt av en man med käpp och läderbrallor och en annan g med fokuserad blick. Tankarna flyger iväg. Har beefen spårat ur? Finns det fler skadade? Mannen med det skadade ögat låter som sagt inte spilla någon tid och råddar förmodligen ihop en hämndlysten liga redan från sjukhussängen. Att han är mäkta upprörd märks av rörelsen med den högra handen. Men bilden fångar inte bara högerhandens imponerande hiphoprörelse, utan också hela hiphopandan som rådde då. Det löjliga blandas med det verkligt rysliga.

Sanningen om bilden är nämligen mindre rolig. Bushwick Bill, den 112 cm långe banditen i mitten, har just skjutit sig i ögat efter ett gräl med flickvännen. Olyckan ska ha bottnat i att Bushwick Bill inte mådde särskilt väl vid tidpunkten för händelsen och efter några glas för mycket tog med sig sin kromade följeslagare och åkte över till the local ho' för att där be henne om den nobla gesten att skjuta honom. Vänligt men bestämt nekade hon erbjudandet, varpå Bushwick Bill ilsknade till och i paniken som sedan utbröt råkade han komma åt avtryckaren och fyrade av ett skott i riktning mot högerögat.

Hur det slutade i verkligheten? Den gode Bushwick Bill lever sedan händelsen med endast ett verksamt öga, men verkar trots det klara sig ganska bra. Han ska ha kommenterat mötet med kulan med de nu bevingade orden "I had to lose an eye to see shit clearly". Re-spect, bro'!