måndag 2 maj 2011

Heavenly vs. Satan


Hey?! Vart har vi nu kommit? Befinner vi oss i gränslandet mellan Midgård och Hin Håles domäner? Jag vet ärligt talat inte var vi befinner oss, men sett till den karga omgivningen så verkar det inte vara något hemtrevligt ställe. Det är dimma och taggtråd och... ja, vilka är de där identitetssökande killarna egentligen?

Ja, var gänget är och vad de gör där känner jag inte till, men jag vet att det som binder dem samman är att de tillhör det franska power metal-bandet Heavenly. Gruppen sägs spela traditionell power metal, men på deras senaste platta Dust to Dust ska bandet ha gått mot ett mer bombastiskt sound med stora körer och annat gött. Jag har aldrig hört något från dem och har inte heller något direkt sug efter att göra det. Förmodligen låter det precis som det ser ut - d v s som en Mattias Gardell-designad modelinje för Jack & Jones lite rockigare avdelning.

Ett band med en helt annan stilistik är den engelska twee pop-gruppen med samma namn. Istället för en satansflörtande mysticism satsade gruppen på den i twee pop-genren så vägvinnande nördlooken. När de franska power metal-snubbarna ritualslakter getter i gryningen sover medlemmarna i det engelska bandet tryggt med täckena högt uppdragna i varsin nittio-säng. Men musik kunde de allt göra och de har några riktigt fina poppärlor att pogoa till.


Anledningen till den här komparativa studien är det minikrig som utspelar sig på deras gemensamma last.fm-sida. Där tycks den eviga frågan vara vilket av banden (med tillhörande bild) som bör pryda sidan. Just nu har fransmännen övertaget, men diskussionen går ständigt varm om vilka som är det riktiga Heavenly. Det är, som ni säkert förstår, en utomordentligt viktig fråga för världsfreden som avhandlas. Att grupperna och deras anhängare är varandras raka motsatser bevisas om inte annat av den emellanåt hätska stämningen i "hojtlådan". Darmer_91:s bidrag till diskussionen är kort och gott "power metal heavenly kill the indie fag shit", medan den beskedligare tweepoparen guntrip ställer den rättfärdigade frågan "Does it have songs about elves and stuff?". Den bästa kommentaren kommer dock från användaren kevincrumbs, som lugnt konstaterar att "This shoutbox is one of my favourite things on the internet".

I grund och botten skrev jag dock det här inlägget för att skratta lite åt det franska power metal-gänget och deras rätt miserabla albumomslag. Här hittar ni omslaget till skivan med den allt för perfekta titeln Carpe Diem. Om ni sliter blicken från de lättklädda damerna känner ni säkert igen formgivningen från pressbilden högst upp. Det är som om ett gäng hormonstinna högstadiesnubbar har givits helt fria händer att sätta designen. Damma av vikingafonten, klistra in några lättklädda tjejer och tillsätt lite taggtråd och dimma och du är hemma.

Vi avslutar med Virus-omslaget. Här har ligan letat sig ovan jord (inte kan de väl stå framför någon form av bluescreen?) och likt ett ufo landat mitt på någon åker.


Twee pop-bandet förutsåg redan 1990 vad som skulle komma när de döpte sitt album till Heavenly vs. Satan. De smått homoerotiska fransmännen må gå vinnande ur en militant och underjordisk showdown, men alla dagar i veckan väljer jag att lyssna på engelsmännens Atta Girl framför namnens Spill Blood on Fire, Carpe Diem eller Riding Through Hell. Bara introt är värt en lyssning eller två.



Gå nu ut och fånga dagen.

6 kommentarer:

Niklas sa...

Haha! Vi har liknande problem med bland annat Felt. Och så Nirvana. Brittiska psychgruppen Nirvana är ett av mina favoritband. Jag brukar tagga dem som Nirvana (UK) för att de inte ska blandas ihop med Cobain och gänget, men Last.FMs autokorrigeringsfunktion tar bort (UK) från bandnamnet. D'oh!

Filip sa...

Haha. Som last.fm-junkie är det ju faktiskt rätt störande.

Har gjort precis som du och taggat de få låtar jag har med psychgruppen som (UK) och sedan förbannat autokorrigeringen. Men där har vi ändå att göra med två rätt bra grupper. Sällan har väl två så diametralt motsatta band mötts som i fallet Heavenly.

Niklas sa...

Vad heter du på last.fm förresten?

Filip sa...

Gillespie3. Det är bara att adda!

Martin Janzon sa...

Också jobbigt när man pratar favoritlåtar och nämner I Want You och någon undrar vilken man menar. Man säger Dylans, men inser snart att man nästan lika gärna kunde ha syftat på Beatlespärlan, eller kanske den underskattaade Costellolåten? För att inte tala om de nästan likadant namngvina låtarna I Want You Back och I Want Your Love som ju verkligen, på riktigt (precis som i Dylanfallet I Want You) tillhör världens absoluta toppskikt.

Men ja, det är ju inte jättejobbigt att behöva precisera sig. Det är det inte.

Filip sa...

Haha. Ja, det är ett jävla problem det där. Och ja, Costello-låten är kraftigt underskattad! Om jag inte minns helt fel från hennes sommarprat så är det också en av Annika Norlins absoluta favoriter.