Att säga att den här plattformen fungerar som en ventil för mina mest nördiga sidor känns egentligen allt för anspråksfullt, men jag kommer inte på något bättre uttryck som beskriver den lättuggade verksamheten här i bloggen. Verkligheten kan vara kan vara karg och hård på det viset att alla sociala inrättningar faktiskt inte uppskattar diskussioner som rör festliga Geto Boys-omslag och åttiotalsindie i den utsträckning jag kanske önskar.
På samma sätt tror jag att samtalsämnet Tommy Engstrand har ganska bräckliga förutsättningar att överleva runt ett bord befolkat av vanliga människor med normala uppsättningar intressen. Men nu råkar det vara så att jag ser Tommy och hans program Engstrand 45 minuter som nära på det perfekta avkopplingsprogrammet. Vi är säkert inte så många som gör det, men av den anledningen är en hyllning av Tommy på ålderns höst desto mer på sin plats.
För er som av någon anledning råkar ha missat programmet kan jag sammanfatta det med att Tommy bjuder in kända, oftast äldre sportpersonligheter för samtal om det som varit och det som nu är. Inte sällan är det människor som Tommy själv känner, vilket i sin tur gör samtalen avspända och ofta kryddade med gemensamma minnen från den tid som flytt. Det är i många avseenden väldigt gubbigt, och även om Tommy med vissa frågor och funderingar avslöjar att han inte längre är någon ungdom är detta en stor del av programmets charm. Det är en befriande kontrast till Jihdes återkommande försök att rotera Bourdieu i hans grav. Med Tommy i programledarstolen tillåts gästerna att komma till tals och utveckla sina svar utan att känna frustande blickar från någon studioman som vill släppa in EMD och deras nästkommande hit före reklampausen.
Jag är lite för ung för att minnas Tommy som programledare för gamla lördagsunderhållningar som Razzel och Zick Zack, men jag vet att han under de senaste åren har fört en tynande tillvaro som kommentator på Viasat för vissa av kanalens mindre livematcher. Detta av en ganska självklar anledning: precis som många andra ur Hylands pojkar-generationen gör han sig nuförtiden inte särskilt bra i kommentatorsrollen. Men i motsats till den numera patetiska gringubben Arne Hegerfors kommer Tommy till sin rätt i det nedtonade samtalsprogrammet. Att TV8 förstår det och inser att det faktiskt finns folk som är intresserade av att höra när en gammal stöt som Lars-Gunnar Björklund river av några saltade och härligt gaggiga historier hedrar dem.
Det finns bra gubbrock och så finns det bra gubbteve. Tommy Clarence Engstrand är vår John Fogerty i SVT Sport-kavaj och är därför väl förtjänt av en spontan This Is Pop?-hyllning. Grattis, T!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar